ingridwi

Ja, då syftar jag förstås på vädret. Det har varit grått och vått hela helgen. Bilen ser ut som om jag aldrig tvättat den... Får väl skylla mej själv när jag bor vid Sveriges förmodligen sista oasfalterade vägsträcka.


Lite spökigt ser det ut i dimman, trädet vid torpet i skogen.

Igår hade vi röjardag och ägnade nästan hela dan åt att rensa bort gammalt skräp (inte för att jag tycker att det blev mindre för det...) och städa övervåningen i huset. Hundpromenad blev det förstås också i ett par timmar. Det var ju rätt skönt ute trots allt. Marita och jag gjorde sällskap en bit för hon skulle iväg till Bydalen och hade inte tid med långa rundan. Men Lin och Eddie hann i alla fall busa av sig en del. Sen fortsatte vi själva, jag och mina hundar, på en längre sväng uppöver berget. Inga vilda djur och inte en människa mötte vi på hela tiden... Jätteskönt alltså!


Får vi nåt godis eller...??

Kvällen blev lugn med en god middag och lite tv. Dansbandskampen... Jodå, Klas ville absolut se om Black Ingvars kom vidare. Och ja, det gjorde dom ju. På nattkröken åkte jag iväg och hämtade Johanna vid bussen. Hon hade varit i stan på krogen med några kompisar. Men det var tydligen ingen höjdarkväll så hon kom med den tidiga nattbussen kl 1. Sen ställde vi om klockorna och gick och la oss.


Blir jag snygg så här?

Idag har jag varit ute en del. Först gick jag på långpromenad med vovvarna ett par timmar. Lite senare på dan gick jag ut och la ett spår åt Linelutten. Sen var det dags att kolla hur Lin fixade spåret. Klas följde med och Hedvig fick vara med honom.


Va, händer det nåt därborta?

Lin fattade direkt vad som va på gång när jag satte på henne selen. Det är ju rätt länge sen vi spårade, men hon kom ändå ihåg. Hon körde ner nosen i backen direkt och letade reda på spåret. Hon for iväg och efter en bit stannade hon och vände sig om och tittade på mej... Äsch då, tänkte jag, har hon tappat det nu? Men så duttade hon ner näsan i marken och tittade upp på mej igen... Då såg jag att hon hittat en spårpinne! Jag hade en med mig när jag gick ut men hittade den inte när jag skulle lägga den i spåret. Då trodde jag att jag hade glömt att ta den med mej, men jag hade alltså tappat den i spåret. Duktigt av henne att hitta den! Hon plockade upp den och var jätteglad. Jag berömde förstås och bytte mot godis. Sen sa jag att hon skulle leta mera och då tog hon direkt upp spåret igen och hastade vidare. En bit efter första vinkeln hade jag lagt en leksakskrokodil som hon först markerade genom att stanna och titta på mej. När jag kom dit tog hon den i munnen och var jätteglad. Vi lattjade lite med den, hon fick en godis och så uppmuntrade jag henne att leta vidare. Och hon hoppade på spåret igen och for iväg. Och tog spåret hela vägen till slutet, där hon hittade sin favoritfleecefläta! Massor av beröm och lek förstås.

Jag tycker hon är jätteduktig på att spåra och det är en riktigt rolig grej för mej också. Jag vet inte hur långt spåret var men jag skulle uppskatta att det var ca 200-250 m och det hade nog legat i ung 40 min.
Jag behöver en kurs. Jag vet inte hur man gör sen... Lena, Stig, Nina, m.fl!!! Ni som kan det här! Kan ni komma hit och hjälpa mej! Det är ju en massa annat konstigt man måste lära sej om man nu skulle prova på att tävla bruks nån gång...lydnadsmoment, uppletande och jag vet inte allt. Nåja, den dagen, det problemet. Vi lattjar väl på med spårandet till snön kommer i alla fall. Och vill ni skicka lite tips och råd så tas dom tacksamt emot! Fast helst vill jag att ni kommer hit förstås. 


En stilstudie av spårhunden Lin...
   
Nä, nu ska jag gå ut en kortis med vovvarna i mörker och dimma och sen ska jag titta på Parlamentet och på den brittiska versionen av Wallander.

Imorron blir det filmande i Lit för hela slanten. Johanna har lov den här veckan så hon är väl hemma en del. Då kan jag passa på att jobba på kontoret i stan några dagar för då kan hon gå ut med hundarna år mej. På tisdag ska jag in till stan i alla fall för jag ska klippa mej. Det ska bli skönt för just nu känns det som om jag har en pälsmössa på huvet... (eller hur, Harriet ;-))

Ha det gott i höstmörkret!