ingridwi -

Vilken helg!

Hej på er!
Den gångna helgen var en upplevelse på många sätt må ni tro! Jag har varit och vallat kor! Något som jag aldrig trott att jag skulle våga mig på att försöka. Dels för att jag alltid varit misstänksam mot kor men också för att det ser ut att vara så farligt för hundarna. Nåväl, efter övertalning (Tack Harriet!) så anmälde jag mig och Hedvig till SASK:s nötvallningshelg.
På fredag morron kom Harriet och hämtade oss för vidare färd till Skara. Nästan 70 mil enkel resa! Resan gick bra och vi anlände till gården Hästhagen på kvällskvisten. Vi fick bo i en liten stuga på gården. Jag, Harriet och Jeanette och så hundarna Noah, Voys, Hedvig, Lin och Disney. Trångt men trevligt.

På lördag morron kom det fler deltagare. Totalt var vi 8 deltagare med hund och några som var med och tittade utan hund. Instruktör var Bjinze Jaeger från JJ Ranch i Holland. Himla duktig kille! Hans hundar imponerade också stort på mej. Jag gillar Bjinzes inställning till sina hundar och sättet han behandlar dem på. Det märks att de litar fullständigt på sin förare och lyder hans minsta vink. Han berättade att när han är på resa (vilket han är ofta) så är hundarna med honom hela tiden, och då menar han HELA TIDEN. Dom jobbar med honom, äter med honom och sover med honom. Han menar att det gör att de får en bättre relation på så sätt och att hundarna jobbar bättre åt honom då. Hemma på gården är det inte lika viktigt eftersom de där har sin egen trygga plats att vara på när de inte jobbar. Dessutom skulle han nog inte kunna ha alla 15 (?) i sängen...

Vi fick börja med att flytta korna själva utan hund för att se hur nära vi behövde vara för att de skulle röra på sej och för att se hur de reagerade på tryck från oss. Bjinze menade att vi ju inte kunde lära hundarna att flytta kor om vi inte själva visste hur det skulle gå till. Sant förstås. Nåja, det gick ju rätt bra och jag överlevde detta första steget och började bli liiite kaxigare.
Ett par hundar senare var det min och Hedvigs tur. Lite skakis gick vi in genom grinden till ridhuset, dvs jag var skakis, Hedvig såg ut precis som vanligt... Så började vi då att flytta kor fram och tillbaka. Inte gick det väl så himla bra första gången... Men Hedvig är faktiskt en ganska modig liten hund och när hon väl förstod vad jag ville att hon skulle göra så gjorde hon det. Så minskade min koskräck ännu lite till!

Vi tittade mycket på de andra hundarna också för det är ju alltid lärorikt att se hur andra gör. Harriet och Noah hade ju varit med förr och det märktes minsann. Så himla duktiga båda två! Dom fick lite mer avancerade uppgifter och det fixade dom galant. Många av de andra hundarna och förarna imponerade med sina kunskaper.
Vi fick ett par pass till hos kossorna under dagen och både Hedvig och jag kaxade upp oss och det gick faktiskt bättre och bättre att flytta omkring korna. Korna var, enligt Bjinze: "The best cows you will ever meet!" Och det är jag ju tacksam för förstås. Hedvig blev faktiskt sparkad lite lätt av en av dom men gjorde inte illa sig och blev heller inte rädd för dom för det. Inte heller någon annan hund eller människa kom till skada under helgen, så han hade nog rätt om korna.

På lördag kväll åkte vi till pizzerian i byn och åt. Jättegod pizza var det och vi var ju jättehungriga allihop efter en ansträngande dag. Jag orkade inte med nånting mer när vi kom hem så efter hundpromenaden slocknade jag som en klubbad oxe i min något vingliga säng. Hedvig och Lin fick ligga i sängen dom också.

Söndagen förflöt på samma sätt som dagen innan och det gick bättre och bättre med vallandet. Lin fick prova på hon också. Hon visade sig vara lite för het på gröten och samtidigt osäker så jag fick rådet att låta henne mogna lite innan hon fick träffa fler kor igen. Detta för att hon inte skulle råka illa ut enligt Bjinze.
Sista passet som Hedvig och jag var inne så gick det bara så himla bra! Hedvig hade verkligen fattat galoppen och gjorde precis det hon skulle och vi samarbetade superbra. Hon var jättetuff och tog ut korna ur hörnen utan att tveka. Bjinze gjorde båda tummarna upp och vi fick beröm för bra jobb. Det kändes riktigt bra och jag svävade ut ur ridhuset med ett stort leende på läpparna. Det vete sjutton om det inte sitter kvar lite av det än!
Harriet körde Voys på söndagen och det var så roligt att se hur annorlunda Voys jobbade på kor, jämfört med får. Han trivdes mycket bättre hos korna och jobbade jättebra. Lugnt och harmoniskt och med en jädra pondus visade han och Harriet hur det skulle gå till. Vi andra såg beundrande på och längtade till den dagen när vi också skulle kunna göra så!

Vi var klara vid 16-tiden och då var det bara att sätta sig i bilen och påbörja resan hemåt...Det är ju ganska jobbigt att åka så långt när man är trött efter en ansträngande helg. Harriet körde ända till Sveg, där löste jag av henne och körde de sista 20 milen hem. Det är alltid skönt att komma hem och konstatera att det gick utan missöden den här gången också. Ja, det var en fantastisk helg och jag ser faktiskt fram emot nästa gång vi får tillfälle att valla små kossor!

Lite fina bilder från helgen, som vanligt heter fotografen Harriet Ingholm.