Kolla, nu har den kommit ut!!!!
Ser du Hedvig, nu bär dom ut balansbommen! Och tunneln...och....slalom!!
Ja, agilitybanan är alltså ute! Gittan och jag plockade ut den i går mitt på dan. Vi fick lite assistans av Lennart, som kom förbi på sin motorcykel, med att bära ut dom tunga grejorna. Och så tränade vi för första gången ute i år. Häääärligt och kul!
Vilken fin utsikt!
Vi körde lite studshopp, slalomövningar och gungbrädan. Lite mjukstart alltså. Det gick riktigt bra. Både Lin och Bell tycker att gungan är lite halvläskig så dom behöver lite lugn träning på den. Men det går nog till sig ganska snart. Slalom går över förväntan. Det verkar i alla fall som om slalompoletten trillat ner hos Lin och jag kommer nog inte att behöva bågarna på henne mer. Kontaktfälten verkar sitta och framåtdrivet är det inget fel på. Hedvig fick också träna lite slalomingångar och studshopp. Hon har definitivt förbättrat sin hoppteknik i och med att farten kommit.
Tänk ändå vad det är roligt när säsongen drar igång och allt börjar på nytt liksom. Man har en massa roliga planer, förhoppningar och förväntningar om vad denna säsongen kommer att bjuda på. Visst är det härligt!
Hallå, jag vill ut dit igen! Nu!
Jag hann med att träna en gång till efter middan. Då blev det mera slalomträning och lite hopp med Linelutt. Hedvig fick rejsa på lite över balanshinder och hopp. Oj, vad hon är taggad! Så härligt att se! Copee var också med ut på banan. Han fick hoppa och ta lite tunnlar. Han tyckte det var jättekul, så nu får nog matte Marie ta och sätta igång med agilityträningen på allvar!
Innan middan blev det promenad i skogen. Jag fick med mig ett ytterst ovanligt promenadsällskap...nämligen Johanna! Jättekul att hon ville följa med, det är inte varje dag minsann. Vi tog en tur runt torpet i skogen och så ville Johanna kolla in badviken. Efteråt upptäckte hon att hennes stövlar läckte...
Både Johanna och jag (och antagligen hundarna också) önskar att vi hade en sån här badvik hela sommaren. Tänk vad det skulle vara mysigt när det är riktigt varma och soliga dagar. En liten lagom sjö är egentligen är det enda som saknas där vi bor. Annars är det ganska perfekt.
Idag fick jag också reda på att jag kanske ska få låna lite får över sommaren! Det skulle vara en riktig höjdare! Betat och fint i hagarna och en egen vallningsgrupp att träna på. Hoppas det går i lås!
Nä nu ska jag gå och tvätta lite kläder som jag ska ha med mig i helgen. Klas och jag och hundarna ska ju åka till Eskilstuna på torsdag. På fredag blir det MH för Lin och hennes syskon. Spännande minsann! Och det ska förstås bli kul att träffa Stig och Lena! Och Nina som kanske bjuder på pepparstek...Och så blir det väl en och annan "Wigursnäcka med extra allt" på Slagstaglass! Och troligen blir det lite vallning hos Cia i Enköping på vägen hem. Kan inte tänka mej annat än att det ska bli en riktig höjdarhelg!
En sommardag i april...
är just vad det har varit idag. En massa grader varmt, solsken och vindstilla. Om man inte låtsades om snöfläckarna så skulle man kunna tro att det var juni och inte april. Härligt har det i alla fall varit.
Blåsippan ute i backarna står...
Jag har städat bort hundbajs från tomten, klippt rosenbuskarna (utan att få en enda tagg i händerna!), suttit och myst på altanen och varit på lång skogspromenad med vovvarna och Klas, han tog ut Fetpöjken på årets första tur. Det mullrade så mysigt bortöver vägen när han åkte. Jag var lite sugen på att åka med, men det hinner jag nog.
Agilitybanan har tinat fram. Den här bilden tog jag igår. Idag finns det inte en enda liten snöflisa kvar, och torrt och fint är det. Så imorron åker banan ut! Det ska bli så kul!
Imorse hade Klas och Copee mysstund i soffan...
Promenaden idag var lättklädd (shorts och linne och storkängorna). Det var varmt och skönt så länge man gick i solen men i skuggan i skogen var det svalt. Det hade blivit en del pölar på lägdan uppe vid torpet så hundarna passade på att ta årets första bad. Annars ägnade dom tiden åt att springa, springa och åter springa. Det verkar som om dom verkligen njuter av att snön är borta så det går lätt att ta sig fram. Copee och Hedvig gillar verkligen att springa ikapp, och finta varandra i svängarna. Lin springer mest och biter dom och ställer till bråk. Idag sprang Copee allt vad han kunde och lyckades springa ifrån Lin ordentligt. Då blev hon sur och sprang och gnäll-skällde hela tiden. Det är så kul att titta på dom när dom leker.
Snygg-Copee
Hedvig-Vidved
Traktoräggen har tinat fram.
Vargögon...
Den tillfälliga badviken. Tyvärr finns den bara på våren.
Linelutten.
Givetvis blev det grillat till middag. Det hör ju sommaren till! Köttfärsspett med vitlök och färsk basilika, klyftpotatis och ett gott rött vin. Kan det bli bättre?
Blåsippan ute i backarna står...
Jag har städat bort hundbajs från tomten, klippt rosenbuskarna (utan att få en enda tagg i händerna!), suttit och myst på altanen och varit på lång skogspromenad med vovvarna och Klas, han tog ut Fetpöjken på årets första tur. Det mullrade så mysigt bortöver vägen när han åkte. Jag var lite sugen på att åka med, men det hinner jag nog.
Agilitybanan har tinat fram. Den här bilden tog jag igår. Idag finns det inte en enda liten snöflisa kvar, och torrt och fint är det. Så imorron åker banan ut! Det ska bli så kul!
Imorse hade Klas och Copee mysstund i soffan...
Promenaden idag var lättklädd (shorts och linne och storkängorna). Det var varmt och skönt så länge man gick i solen men i skuggan i skogen var det svalt. Det hade blivit en del pölar på lägdan uppe vid torpet så hundarna passade på att ta årets första bad. Annars ägnade dom tiden åt att springa, springa och åter springa. Det verkar som om dom verkligen njuter av att snön är borta så det går lätt att ta sig fram. Copee och Hedvig gillar verkligen att springa ikapp, och finta varandra i svängarna. Lin springer mest och biter dom och ställer till bråk. Idag sprang Copee allt vad han kunde och lyckades springa ifrån Lin ordentligt. Då blev hon sur och sprang och gnäll-skällde hela tiden. Det är så kul att titta på dom när dom leker.
Snygg-Copee
Hedvig-Vidved
Traktoräggen har tinat fram.
Vargögon...
Den tillfälliga badviken. Tyvärr finns den bara på våren.
Linelutten.
Givetvis blev det grillat till middag. Det hör ju sommaren till! Köttfärsspett med vitlök och färsk basilika, klyftpotatis och ett gott rött vin. Kan det bli bättre?
Long time no blogg...
Så nu får det bli ett lååångt inlägg istället med mycket bilder från den gångna veckan.
Och då kan vi ju börja med en bild från förra fredan...Lera så långt ögat når. Inget kul alls. Björnvägen bytte tillfälligt namn till Lervällingen... Men det är historia nu.
På våren brukar kurser i diverse saker dra igång, och den gångna veckan har en hel kurs varit och en har börjats på. Helgen tillbringade vi i Dille ridhus. Åsa Emanuelsson från Lidingö kom hit och höll agilitykurs för tävlingsförare. Vi hade fått lite förvarning om att det skulle bli springa av...och det blev det, vill jag lova. Träningsvärken satt som en smäck redan på söndag morron och på måndag morron upptäckte jag muskler i min kropp som jag inte ens visste om. Men oj, oj, oj vilken bra och ooootroligt rolig kurshelg! Sänder ett stort tack till Åsa! En sån engagerad, positiv, och klok tjej! Gå en kurs för henne om ni kan!
Åsa förklarar för Birk, Jimmy och Cissi hur enkelt det är med agility!
Vi fick lära oss att tänka "enkel agility", att inte krångla till det. Att tänka bra vägar för hunden och att placera sig och röra sig så att hunden förstår vad vi menar att den ska göra. Att köra fullt ut, inte fega och tänka som en vinnare! Ja, ni fattar ju att vi kommer att bli ett farligt gäng som åker runt och vinner i sommar! Åsa hade också lite roliga ovanliga svängar som vi fick prova på. Spännande att lägga till i träningen framöver.
Åsa visar hur man gör olika svängar och kroppsrörelser...
Gittan, AnnaKarin och Tina lyssnar spänt!
Jag gick kursen med Hedvig. Hon har taggat till ordentligt under vintern och varit väldigt på under träningarna. Det verkar som om sättet att köra som Åsa lär ut passar henne som handsken. Hon blir trygg och peppad och törs dra på utan att fråga. Jag får faktiskt springa hela banan igenom numera istället för att vänta in henne hela tiden. Det ska bli roligt att se om det sitter i när vi börjar tävla igen framöver. I så fall tror jag att hon kommer att ha bra mycket bättre tider än hon hade i fjol.
Agilitybanan håller på att tina fram och det är bara några dagar tills vi kan plocka ut hindren och köra igång med träningen. Gissa om vi är sugna! Dels för att Hedvig blivit så positiv, men också för att Lin ska få börja träna på allvar nu för att eventuellt debutera i Skutskär i juli. Om det går bra med träningen och om hon inte löper, vill säga. Vi har ju tränat en del slalom i vinter och nu funkar den ganska bra.
Lite busbilder på Hedvig och Lin i den snö som fortfarande ligger kvar uppe i skogen:
Och Lin som rullar sig:
Linelutten och jag var på första träffen på årets vallkurs i Dvärsätt i måndags. I år går vi för instruktören Eva Nestorsson-Hansson. Det var en aussie till med som heter Diesel med matte Sofie, och så var det 4 bordercollies. Det var en väldigt positiv och trevlig stämning på träffen, så den kursen ser vi fram emot. Tisdagarna vikta alltså till vallkurs framöver. Tanken är ju också att träna vallning tillsammans med Gittan och Annakarin i Mo. Och att jag ska försöka få till en egen grupp får här hemma att träna på. Mycket att se fram emot alltså!
Lin har koll på Jimmy och Snö som kollar in fåren....
Sofie och Diesel väntar på sin tur, i bakgrunden Tina som tog hand om Hedvig åt mej.
Den här träffen fick vi bara titta lite på fåren för Eva ville se om vi hade tillräcklig koll på hundarna. Först fick vi själva vara med hunden vid fållan, sen gick Eva in och rörde om lite bland fåren.
Tisdagspromenad med Harriet som var ledig från jobbet en hel dag för ovanlighetens skull. Den stora hundflocken består av lilla Lin, pappa Noah, Hedvig, Lovis och faster Pippi.
Kommande helg får nog användas bland annat till att städa tomten från allt hundbajs som samlats i vinter. Det blir en del när man har 3 stycken... Just nu har jag faktiskt 4... Jag är hundvakt i en vecka framåt åt Copee, en halvbror till Lin, helbror till Voys. En jättetrevlig kille som vi träffat en del förut. Lydig och snäll och lätt att tycka om. Han och Lin har väldigt kul ihop, Hedvig tycker att han är ganska ful men rätt kul att leka med ett tag, Lovis tycker att han är rätt söt faktiskt. Än så länge funkar det i alla fall fint. På nätterna sover han hos Johanna i hennes säng. Han är jättesnäll, säger Johanna, fast han ska absolut ligga uppe vid huvudet och gosa.
Hela flocken uppe vid torpet i vårsolens sken! Lovis, Copee, Hedvig och Linelutten.
Igår på lunchpromenaden med vovvarna var det en väldig aktivitet. Efteråt la dom sej allihop runt fötterna på mej och var rätt nöjda en stund. Uppe vid torpet i skogen fick vi sällskap av ett par tranor som spankulerade omkring och brydde sig inte dom lekande hundarna värst mycket. Copee lekte i tur och ordning med alla tjejjerna. Till och med Lovis blev lite upp i hejsan av allt springande så hon bjöd in Copee till en lekstund. Den blev inte så lång för Lovis hade lite svårt att få med sej alla benen ordentligt. Men lite lek blev det i alla fall!
Copee hämtade en "liten" pinne att leka med...:-))
På kvällen var Johanna hemma med hundarna för jag och Klas var på "målarfest". Det var ett företag som Klas handlar hos som skulle byta leverantörskedja och därför hade ett slags releaseparty för sina kunder. Det var ungefär 200 manliga deltagare och ungefär 5 kvinnliga... Jag har då aldrig varit på en så stor tillställning där det hela kvällen var tomt på damrummet :-)) God mat och bra underhållnig var det och en trevlig tillställning alltså.
Nä, nu har nästan hela lunchtimman gått åt till göra klar bloggen som jag började på igår... Nu måste jag ut med vovvarna och sen jobba klart innan det blir after work och kanske lite grillning i det fina vårvädret!
Trevlig helg till alla er som tittar in!
Och då kan vi ju börja med en bild från förra fredan...Lera så långt ögat når. Inget kul alls. Björnvägen bytte tillfälligt namn till Lervällingen... Men det är historia nu.
På våren brukar kurser i diverse saker dra igång, och den gångna veckan har en hel kurs varit och en har börjats på. Helgen tillbringade vi i Dille ridhus. Åsa Emanuelsson från Lidingö kom hit och höll agilitykurs för tävlingsförare. Vi hade fått lite förvarning om att det skulle bli springa av...och det blev det, vill jag lova. Träningsvärken satt som en smäck redan på söndag morron och på måndag morron upptäckte jag muskler i min kropp som jag inte ens visste om. Men oj, oj, oj vilken bra och ooootroligt rolig kurshelg! Sänder ett stort tack till Åsa! En sån engagerad, positiv, och klok tjej! Gå en kurs för henne om ni kan!
Åsa förklarar för Birk, Jimmy och Cissi hur enkelt det är med agility!
Vi fick lära oss att tänka "enkel agility", att inte krångla till det. Att tänka bra vägar för hunden och att placera sig och röra sig så att hunden förstår vad vi menar att den ska göra. Att köra fullt ut, inte fega och tänka som en vinnare! Ja, ni fattar ju att vi kommer att bli ett farligt gäng som åker runt och vinner i sommar! Åsa hade också lite roliga ovanliga svängar som vi fick prova på. Spännande att lägga till i träningen framöver.
Åsa visar hur man gör olika svängar och kroppsrörelser...
Gittan, AnnaKarin och Tina lyssnar spänt!
Jag gick kursen med Hedvig. Hon har taggat till ordentligt under vintern och varit väldigt på under träningarna. Det verkar som om sättet att köra som Åsa lär ut passar henne som handsken. Hon blir trygg och peppad och törs dra på utan att fråga. Jag får faktiskt springa hela banan igenom numera istället för att vänta in henne hela tiden. Det ska bli roligt att se om det sitter i när vi börjar tävla igen framöver. I så fall tror jag att hon kommer att ha bra mycket bättre tider än hon hade i fjol.
Agilitybanan håller på att tina fram och det är bara några dagar tills vi kan plocka ut hindren och köra igång med träningen. Gissa om vi är sugna! Dels för att Hedvig blivit så positiv, men också för att Lin ska få börja träna på allvar nu för att eventuellt debutera i Skutskär i juli. Om det går bra med träningen och om hon inte löper, vill säga. Vi har ju tränat en del slalom i vinter och nu funkar den ganska bra.
Lite busbilder på Hedvig och Lin i den snö som fortfarande ligger kvar uppe i skogen:
Och Lin som rullar sig:
Linelutten och jag var på första träffen på årets vallkurs i Dvärsätt i måndags. I år går vi för instruktören Eva Nestorsson-Hansson. Det var en aussie till med som heter Diesel med matte Sofie, och så var det 4 bordercollies. Det var en väldigt positiv och trevlig stämning på träffen, så den kursen ser vi fram emot. Tisdagarna vikta alltså till vallkurs framöver. Tanken är ju också att träna vallning tillsammans med Gittan och Annakarin i Mo. Och att jag ska försöka få till en egen grupp får här hemma att träna på. Mycket att se fram emot alltså!
Lin har koll på Jimmy och Snö som kollar in fåren....
Sofie och Diesel väntar på sin tur, i bakgrunden Tina som tog hand om Hedvig åt mej.
Den här träffen fick vi bara titta lite på fåren för Eva ville se om vi hade tillräcklig koll på hundarna. Först fick vi själva vara med hunden vid fållan, sen gick Eva in och rörde om lite bland fåren.
Tisdagspromenad med Harriet som var ledig från jobbet en hel dag för ovanlighetens skull. Den stora hundflocken består av lilla Lin, pappa Noah, Hedvig, Lovis och faster Pippi.
Kommande helg får nog användas bland annat till att städa tomten från allt hundbajs som samlats i vinter. Det blir en del när man har 3 stycken... Just nu har jag faktiskt 4... Jag är hundvakt i en vecka framåt åt Copee, en halvbror till Lin, helbror till Voys. En jättetrevlig kille som vi träffat en del förut. Lydig och snäll och lätt att tycka om. Han och Lin har väldigt kul ihop, Hedvig tycker att han är ganska ful men rätt kul att leka med ett tag, Lovis tycker att han är rätt söt faktiskt. Än så länge funkar det i alla fall fint. På nätterna sover han hos Johanna i hennes säng. Han är jättesnäll, säger Johanna, fast han ska absolut ligga uppe vid huvudet och gosa.
Hela flocken uppe vid torpet i vårsolens sken! Lovis, Copee, Hedvig och Linelutten.
Igår på lunchpromenaden med vovvarna var det en väldig aktivitet. Efteråt la dom sej allihop runt fötterna på mej och var rätt nöjda en stund. Uppe vid torpet i skogen fick vi sällskap av ett par tranor som spankulerade omkring och brydde sig inte dom lekande hundarna värst mycket. Copee lekte i tur och ordning med alla tjejjerna. Till och med Lovis blev lite upp i hejsan av allt springande så hon bjöd in Copee till en lekstund. Den blev inte så lång för Lovis hade lite svårt att få med sej alla benen ordentligt. Men lite lek blev det i alla fall!
Copee hämtade en "liten" pinne att leka med...:-))
På kvällen var Johanna hemma med hundarna för jag och Klas var på "målarfest". Det var ett företag som Klas handlar hos som skulle byta leverantörskedja och därför hade ett slags releaseparty för sina kunder. Det var ungefär 200 manliga deltagare och ungefär 5 kvinnliga... Jag har då aldrig varit på en så stor tillställning där det hela kvällen var tomt på damrummet :-)) God mat och bra underhållnig var det och en trevlig tillställning alltså.
Nä, nu har nästan hela lunchtimman gått åt till göra klar bloggen som jag började på igår... Nu måste jag ut med vovvarna och sen jobba klart innan det blir after work och kanske lite grillning i det fina vårvädret!
Trevlig helg till alla er som tittar in!
Lovis 15 år idag!
Lovis på promenad i januari 2009. Foto Harriet Ingholm
Tänk att det är 15 år sen hon flyttade in! Hon föddes på Frösön, hemma hos Mona. Mamma hette Freja och var blandis mellan Bearded collie och New Foundlandshund. Pappa hette Fisen och var enligt uppfödaren "absolut en bordercollie..." Men stamtavlan hade han visst tappat bort. Nåja, han betedde sig som en BC så han fick gälla som det. Alltså blev Lovis en Border-Beardis-Njuffe. Hon hade 4 syskon, ett av dom flyttade till AnnaKarin i Mo. Oskar fick han heta. Hon skulle ha en hund till sina barn. Jo, hej du! Dom hade väl tur om dom fick träffa hunden nån gång ibland...
Det var ju nämligen så att jag skulle ha Lovis till att tävla agility. Hon skulle lära sig att ta alla kontaktfält som jag aldrig hade lyckats få hennes far Fisen att ta. Och då lyckades jag övertala AnnaKarin att hon också måste börja träna agility med Oskar. Och det gjorde hon.
Vi började också att träna lydnad med hundarna, för här skulle tränas och tävlas minsann! Nåja, lydnaden höll vi väl på med ett tag i alla fall. Oskar tog LP i 1:an och 2:an om jag minns rätt. Lovis och jag tog LP i alla 4 klasserna (1-elit), vilket väl borde motsvara lydnadschampion ungefär. Sen tröttnade vi.
Men agilityn fortsatte vi minsann med. På den tiden fick man starta i Startklass när hunden var 12 månader. Och det gjorde vi. Den första tävlingen var i Ljusdal om jag inte minns fel. Både Lovis och Oskar vägrade ut sej i platta tunneln för den var mörkgrön...Våran var gul. Och ändå var vi helt säkra på att vi skulle fortsätta tävla!
Lovis vann sin första tävling i Bollnäs. Oj, vad jag var lycklig! Man tävlade i Start-, Debutant- Öppen- och Segrarklass. Start och Debutant var dom första man fick vara med i. Startklassen hade inga balanshinder. När man vunnit en startklass fick man inte tävla mer i den utan då fick man börja tävla i Öppenklassen istället. Sen kommer jag inte ihåg hur det var med uppflyttningarna men jag tror att man skulle ha vunnit en debutant och en öppen, eller så var det 2 debutant för att få börja tävla i Segrarklass. Fast för att få tävla i högre klass än Start måste hunden vara 18 månader. Ja, ja det har hänt en del på 15 år...
Lovis agilitykarriär blev i alla fall ganska så lyckad. Hon var väldigt snabb redan från början, och så småningom blev hon också ganska säker. Kontaktfälten var hon bra på och på slalom var hon suverän. Hon tog slalom från vilken vinkel som helst och slarvade ytterst sällan med pinnarna. Såvida inte jag var där och petade förstås. Och i perioder kunde hon också sitta kvar i starten...men de senare åren la vi ner den träningen. Inget bra förstås men så fick det vara.
SM 2005. Fotona tagna av Lisbeth Andersson.
När hon var 7 år låg hon 7:a på Årets Agilityhundlistan. Tillsammans med laget Svart Krut (Lovis, Oskar, Acke och Cilla) tog vi bronsmedalj på SM två ggr. Och 2005 kom vi 6:a på individuella SM i Borås. Då var Lovis 11 år och efter att ha kommit 3:a på sin sista tävling i Östersund i september, fick hon gå i pension. Fortfarande pigg och i bra form. Anita Axelsson sa till mig en gång att Lovis nog var den hund som hade räddat sin förare flest gånger på banan... Jag tror att hon menade att Lovis var väldigt bra på att göra rätt fast jag gjorde fel saker. Fast jag måste ju ha gjort rätt ibland också, eller hur?!
Lovis hemma på banan i Åsmundgården sommaren 2006. Foto Johanna.
I alla fall så lyckades hon med det som jag önskade, nämligen bli en duktig agilityhund som faktiskt kunde vinna nån gång emellanåt. Och det gjorde hon både nu och då. Vinna eller försvinna var väl lite av en devis för oss... Ett av mina bästa minnen från karriären är från Gränna. En kväll i solnedgången på prisutdelningen fick Lovis och jag kliva högst upp på prispallen och nedanför oss på 2:a och 3:e plats stod Jenny Damm och Jörgen Tellqvist... Det ni! :-))
Lovis och Johanna för några år sedan.
Hon har alltid varit en snäll och vänlig hund som gått ihop med nästan alla hundar. Hon har aldrig mopsat upp sej eller varit stöddig eller vaktig. Hon har varit rätt så ointresserad av människor som hon inte känner. Ganska skällig har hon altid varit både på banan och hemma. Det skyller vi på den lilla delen beardis...;-))
När vi har tävlat och tränat har hon alltid gjort sitt bästa och alltid med glädje. Allt som hon fått göra har varit roligt. När vi tävlade lydnad kunde hon göra ett helt lydnadsprogram i elitklass och vifta på svansen genom hela programmet. Inte en enda platsliggning missade hon, och hon viftade alltid på svansen när jag var på väg tillbaka till henne.
Idag har Marita, jag och alla hundarna som vanligt varit på en 7 kilometerspromenad. När jag vände mig om och tittade efter Lovis som stannat och snuffat på nåt, så kom hon galopperande efter oss. Marita såg henne komma springande och sa - "Men tänk att hon är över 100 hundår, och så pigg!" Och visst är hon pigg för sin ålder, men hörseln är i stort sett obefintlig och synen börjar nog också svikta lite. De senaste veckorna tycker jag mig ha märkt att den har försämrats en del. Jag tror att Lovis har hållit sig frisk i kroppen för att hon alltid har varit igång och i god kondition. Trots att hon tävlat i 10 år så har hon aldrig varit skadad eller halt. Hon kastrerades vid 3 års ålder och har därför heller aldrig haft problem med löp, juvertumörer eller sånt. Men nu märks det att hon är gammal. Hon hoppar fortfarande in i bilen och upp på soffan, men ibland missbedömer hon höjden. Och bakänden är lite svajig på hala underlag. Hon sover mest hela tiden när hon är inne, men när hon märker att det händer något, matdags eller promenad, så far hon upp från liggande till springande utan någon stelhet. Vi tar en dag i taget nu och hoppas på att hon får vara frisk resten av sitt liv...
Så ett stort GRATTIS till Lovis och Oskar idag! Tänk så mycket roligt vi har varit med om tack vare dom fina hundarna! Eller hur AnnaKarin?
Nu ska Lovis få sin födelsedagspresent. Vad det blir? Jo, ett gott och väldoftande tuggben. Ätbart är bäst, tycker en alltid hungrig Lovis!
Lite bra tips
hittade jag på Marres blogg idag. Det var en lyssningslänk till Susan Garrett . Kloka och tänkvärda ord som jag i alla fall behöver tänka på i min träning. Lyssna ni också!
I förrgår började dan med att Noah kom hit till sitt lilla dagis. Harriettan skulle jobba som vanligt. Vi hade en härlig dag här hemma. Vi var mest utomhus faktiskt. Om vi inte var på promenad så satt vi på altanen och fikade. Brorsan och svägerskan kom förbi på en fika mitt på dan. Sen hämtade Klas hit farfar så han skulle få sig lite påskmat. Vi dukade upp en härlig buffe med mycket smått och gott och smorde kråset. Harriet kom också efter jobbet och fick sig lite till livs. Och kaffe förstås!
Lovis tar det lugnt medan Hedvig och Lin far omkring och busar.
Lovis och Lin. Noah tycker det är varmt i solen. Lovisen undrar var godiset är!
Glada och busiga hundar i blöt snö.
I går morse kom Harriet med Noah och så fick hon med sig Lin istället. Hon skulle få vara med Harriet på jobbet och få lite umgänge med några andra hundar och människor. Sånt är ju nyttigt. Harriet berättade att Lin hade fått bli undersökt av främmande människor, busat med flera olika hundar, åkt upp och ner på undersökningsbordet och mycket annat nyttigt. Det mesta hade hon tagit bra och gått med på. Fast dammsugaren var liite läskig. Hon fick också lite tass-, ben- och öronfrisering. Hon blev sååå snygg! Harriet är en fena på sånt och hon ger mig ständigt små påminnelser om att jag fuskar...;-)
Snygg-Lin.
Har ni sett så fina tassar!!
Igår var vädret också härligt även om solen inte var framme lika mycket som i lördags! Våren är här på allvar! Snart är vi ikapp er sörlänningar med tussilago och blåsippor som står som spön i backen.
Jag fick med mig Klas på promenad igen! Lin var ju hos Harriet så det blev en lugn promenad med Lovis, Noah och Hedvig. Det hade tinat jättemycket och bäcken var på väg att svämma över. Det porlade så trevligt kring vägen. Lerigt var det också, men inte lika mycket som häromdagen i alla fall. På kvällskvisten kom regnet. Det regnade rätt rejält hela kvällen och det är ju bra för då försvinner snön!
Idag, annandag påsk, är det finväder igen. Det ska visst bli sämre framöver dan, men än så länge skiner solen i alla fall och det är ca 10 plusgrader. Snöhögarna utanför fönstret har minskat rejält bara på ett par dar och stenen ute på lägdan har börjat titta fram. Det är ett säkert tecken på att agilitysäsongen närmar sig med stormsteg!
Nä, nu ska jag ta mig ut innan solen försvinner bakom nåt moln!
I förrgår började dan med att Noah kom hit till sitt lilla dagis. Harriettan skulle jobba som vanligt. Vi hade en härlig dag här hemma. Vi var mest utomhus faktiskt. Om vi inte var på promenad så satt vi på altanen och fikade. Brorsan och svägerskan kom förbi på en fika mitt på dan. Sen hämtade Klas hit farfar så han skulle få sig lite påskmat. Vi dukade upp en härlig buffe med mycket smått och gott och smorde kråset. Harriet kom också efter jobbet och fick sig lite till livs. Och kaffe förstås!
Lovis tar det lugnt medan Hedvig och Lin far omkring och busar.
Lovis och Lin. Noah tycker det är varmt i solen. Lovisen undrar var godiset är!
Glada och busiga hundar i blöt snö.
I går morse kom Harriet med Noah och så fick hon med sig Lin istället. Hon skulle få vara med Harriet på jobbet och få lite umgänge med några andra hundar och människor. Sånt är ju nyttigt. Harriet berättade att Lin hade fått bli undersökt av främmande människor, busat med flera olika hundar, åkt upp och ner på undersökningsbordet och mycket annat nyttigt. Det mesta hade hon tagit bra och gått med på. Fast dammsugaren var liite läskig. Hon fick också lite tass-, ben- och öronfrisering. Hon blev sååå snygg! Harriet är en fena på sånt och hon ger mig ständigt små påminnelser om att jag fuskar...;-)
Snygg-Lin.
Har ni sett så fina tassar!!
Igår var vädret också härligt även om solen inte var framme lika mycket som i lördags! Våren är här på allvar! Snart är vi ikapp er sörlänningar med tussilago och blåsippor som står som spön i backen.
Jag fick med mig Klas på promenad igen! Lin var ju hos Harriet så det blev en lugn promenad med Lovis, Noah och Hedvig. Det hade tinat jättemycket och bäcken var på väg att svämma över. Det porlade så trevligt kring vägen. Lerigt var det också, men inte lika mycket som häromdagen i alla fall. På kvällskvisten kom regnet. Det regnade rätt rejält hela kvällen och det är ju bra för då försvinner snön!
Idag, annandag påsk, är det finväder igen. Det ska visst bli sämre framöver dan, men än så länge skiner solen i alla fall och det är ca 10 plusgrader. Snöhögarna utanför fönstret har minskat rejält bara på ett par dar och stenen ute på lägdan har börjat titta fram. Det är ett säkert tecken på att agilitysäsongen närmar sig med stormsteg!
Nä, nu ska jag ta mig ut innan solen försvinner bakom nåt moln!
Det hörs ett muller!
Det kommer från mc-garaget... Klas har startat upp motorcykeln! Det måste väl vara ett säkert vårtecken? Det finns många fler också: + 7 grader i skuggan, solsken, det droppar från taket. Och snön tinar så det står härliga till!
Igår hade vi avslutning på vinterns kurser i ridhuset i Dille. Vi körde en lätt tävling, först en hoppbana och så en agilitybana på det med grupp 1 och så tvärtom med grupp 2. Det gick jättebra och alla deltagarna tyckte det var jättekul att få köra "på riktigt". Hoppas verkligen att allihop kommer iväg ut och tävlar nu i sommar. Gittan var med med lilla Bell. Dom var jätteduktiga och jag undrar just ifall Lin hade klarat av en hel bana på det sättet... Nåja, vi får ju snart börja träna på allvar igen. Det ska bli såå kul!
Hade ett långt samtal med min hundguru Kenth igår bl.a. om Lins jaktlust och fick många goda råd och tips. Roligt var det att han tyckte att jag hittills hade gjort rätt saker. Alltid trevligt när man får lite positiv feedback av sin guru!
Det är valpar på gång i kompiskretsen minsann. AnnaKarin får snart hem sin lilla Vie Isdotter och min granne Marita ska hämta sin lilla Welsh springer den 1:a maj. Roligt med lite tillökning i flocken! Om ni vill se sötnosarna så titta på Maritas valp på http://taweis.blogg.se/ och på AnnaKarins på www.viatt.se/ klicka på Picasa fotoalbum.
Hedvig njuter av solen vid slutet på Björnvägen.
Idag är pappa Noah här för Harriet jobbar helgen. Vi har varit på långpromenad på Björnvägen i finvädret. Och i leran...Oj, oj, va det är lerigt! Men annars var det häääärligt! Solen sken för fullt, det var vindstilla och varmt. Vi träffade Lennart som var ute och gallrade i sin skog. Han kom farande i traktorn och stannade och pratade en stund. Han berättade att Björnvägen är 3,5 km lång, vilket ju betyder 7 km tur o retur. Jag trodde att det var ungefär 4 km totalt... Om jag går hemifrån blir det alltså 1 mil bra precis innan jag är hemma igen. Där ser man. Man behöver inte nån stegräknare för att få tillräckligt med motion i alla fall.
Noah kollar läget.
Hedvig och Noah tar det lugnt. Lin kan som vanligt inte sitta still...
Lin leker snömullvad...
Ikväll blir det lite god middag och så kommer Ingrid och Lennart förbi på en öl när dom är klara i lagårn, "after fjös" alltså. Jag tror att Johanna ska vara hemma ikväll också, men man vet aldrig säkert.
Nä, nu ska jag ta en liten prommis med vovvarna igen och sen ska jag laga mat.
Glad Påsk på er alla som tittar in!
Igår hade vi avslutning på vinterns kurser i ridhuset i Dille. Vi körde en lätt tävling, först en hoppbana och så en agilitybana på det med grupp 1 och så tvärtom med grupp 2. Det gick jättebra och alla deltagarna tyckte det var jättekul att få köra "på riktigt". Hoppas verkligen att allihop kommer iväg ut och tävlar nu i sommar. Gittan var med med lilla Bell. Dom var jätteduktiga och jag undrar just ifall Lin hade klarat av en hel bana på det sättet... Nåja, vi får ju snart börja träna på allvar igen. Det ska bli såå kul!
Hade ett långt samtal med min hundguru Kenth igår bl.a. om Lins jaktlust och fick många goda råd och tips. Roligt var det att han tyckte att jag hittills hade gjort rätt saker. Alltid trevligt när man får lite positiv feedback av sin guru!
Det är valpar på gång i kompiskretsen minsann. AnnaKarin får snart hem sin lilla Vie Isdotter och min granne Marita ska hämta sin lilla Welsh springer den 1:a maj. Roligt med lite tillökning i flocken! Om ni vill se sötnosarna så titta på Maritas valp på http://taweis.blogg.se/ och på AnnaKarins på www.viatt.se/ klicka på Picasa fotoalbum.
Hedvig njuter av solen vid slutet på Björnvägen.
Idag är pappa Noah här för Harriet jobbar helgen. Vi har varit på långpromenad på Björnvägen i finvädret. Och i leran...Oj, oj, va det är lerigt! Men annars var det häääärligt! Solen sken för fullt, det var vindstilla och varmt. Vi träffade Lennart som var ute och gallrade i sin skog. Han kom farande i traktorn och stannade och pratade en stund. Han berättade att Björnvägen är 3,5 km lång, vilket ju betyder 7 km tur o retur. Jag trodde att det var ungefär 4 km totalt... Om jag går hemifrån blir det alltså 1 mil bra precis innan jag är hemma igen. Där ser man. Man behöver inte nån stegräknare för att få tillräckligt med motion i alla fall.
Noah kollar läget.
Hedvig och Noah tar det lugnt. Lin kan som vanligt inte sitta still...
Lin leker snömullvad...
Ikväll blir det lite god middag och så kommer Ingrid och Lennart förbi på en öl när dom är klara i lagårn, "after fjös" alltså. Jag tror att Johanna ska vara hemma ikväll också, men man vet aldrig säkert.
Nä, nu ska jag ta en liten prommis med vovvarna igen och sen ska jag laga mat.
Glad Påsk på er alla som tittar in!
Lerigt...
I söndags blev det promenad på Björnvägen med Klas! Kors i taket, Klas följde med på promenad! Hela Björnvägen fram och tillbaka gick vi. Det hade tinat ganska bra, vägen var i stort sett bar och hundarna blev riktigt leriga och fina. Vi blev också leriga på byxbenen. Vädret var väl inte nån höjdare, dimmigt och lite duggregn och några grader varmt.
Men det var ändå skönt att komma ut en sväng. Och roligt att ha Klas med på promenad!
Måndag morron var det någon minusgrad. Lin kunde faktiskt gå på skaren på morronpinken. Sen var det bara grått och trist hela dan. Så det var helt ok att jobba. När det var dags för dagens långpromenad regnade det rätt bra. Jag tyckte att vi kunde göra nåt annat än pulsa i blötsnö i skogen så det blev slalomträning istället. På eftermiddan dök Harriet upp med Noah och hans syster Pippi. Long time no see... Vi drack förstås kaffe och sen tog vi en liten prommis i skogen. När vi hade gått ett tag så sa Harriet att hennes adrenalin hade nått sin topp och att det var dags att vända. Jag höll med, det var verkligen inget nöje att gå. Man sjönk ner minst en decimeter i varje steg i den blöta och lösa snön. Hundarna tyckte att det var helt ok och skuttade runt som vanligt.
Tisdag morron, mera fylla...Dvs idag är det Klas som fyller år. Jag gick upp tidigt och gjorde varma mackor och kaffe och bjöd på det och gav honom en liten present, en ny fleeceskjorta. Han hade som vanligt glömt bort att han fyllde år, men blev glad av uppvaktningen. Sen åkte han iväg till jobbet och jag jobbade på här hemma. Vid lunchtid tog Marita och jag en promenad. Vädret var helt underbart. Vi tog Björnvägen för där går man rakt mot solen när man går mitt på dan. När vi vände och gick hem fick vi ta av oss jackorna för det blev så himla varmt. Hundarna såg ut som lerfigurer innan vi kom tillbaka till bilen. Tack och lov kunde vi skicka ut dom i snön för att ta bort det värsta. 
Marita, Lovis och Linus vid vändplanen.
Lin och Linus på utflykt i djupsnön.
Inte så lätt att ta sig fram, men Lin ger sig inte i första taget.
Här var det riktigt jobbigt...
Ikväll har vi firat med fläskfilé och vin och Daimglass. Nu är klockan nästan 20.00 och det är faktiskt ljust ute! Det är så härligt och man blir så pigg och glad!
Jag måste bara visa några bilder som jag fick av Lena när jag var där och hälsade på. Dom är på Hedvig när hon var liten. Jag hade ju inte sett henne som valp så det var så kul att få dom. Kolla in vilken sötnos hon var redan som liten!
Pytteliten Hedvig med ett av sina syskon.
Lite större...
Ännu lite större...
I hundgården i Ärla hos Lena och Stig.
'
I Lenas famn i köket i Ärla.
I vintras i skogen här i Åsmundgården, 6 år gammal.
Hedvig är mitt lilla gosedjur! Hon har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. Jag trodde aldrig att en hund som jag tog hand om som vuxen skulle kunna ta en så stor plats i hjärtat. Men Hedvig hon visste precis hur hon skulle göra för att få mig att smälta. Och inte bara mig... Och en tacksam tanke går ofta till Lena som lät mig få henne... Och att hon orkade övertala mig om att Hedvig faktiskt skulle passa hos mig. Tack än en gång, snälla Lena!!
Imorron är det Dymmelonsdag ifall ni inte visste det. En gång när jag frågade Johanna när hon var liten vilken dag som kom efter långfredag så lyste hon upp och sa: - Lååånglördag! (Det annonserar man om här i stan när affärerna har öppet till 16.00, omkring löning och så.) ;-))
Det sägs att vädret ska bli alldeles, alldeles underbart i påskhelgen. Vem vet, kanske agilitybanan kan komma fram till sista april i år igen?
En del kul och en del sorgligt
Det har varit en blandad kompott av känslor i slutet av veckan. I förrgår firade vi Johanna som fyllde 18 år. Vi överraskade henne med ett restaurangbesök på kvällen. Hon trodde att vi skulle hämta farfar och åka hem och äta middag, men iställtet tog vi med farfar och henne till restaurang Pera på Storgatan. Där mötte kompisen Kajsa och morbror Jan upp och vi åt en jättegod middag med turkiska specialitéer. Johanna tyckte att det var en kul överraskning. Särskilt kul var det att Kajsa följde med. Johanna och hon har varit kompisar sen dom bara var någon vecka gamla. AnnaKarin (Kajsas mamma) och jag träffades i föräldragruppen på barnavårdscentralen och blev kompisar. Sen dess har familjerna umgåtts flitigt och kommer förmodligen att fortsätta med det även i framtiden hoppas jag.
När vi flyttade hit till Åsmundgården 1988 fick vi två goda vänner i våra närmaste grannar, systrarna Mary och Anna-Britt. Dom har under åren försett oss med tunnbröd och ägg och mycket, mycket annat. Vi har hjälpts åt med att passa varandras djur och haft ett mycket gott grannförhållande. Jag har fått lära mig att baka tunnbröd i deras bakstuga och dom har sett till att jag kommit dit och bakat till jul och påsk. Nu har Anna-Britt gått bort och vi var på hennes begravning igår. Jag har ju träffat henne i stort sett dagligen, i skogen, vid brevlådan eller hemma hos någon av oss. Jag saknar henne jättemycket. Mary har flyttat till äldreboendet i Lit och grannhuset är mörkt ocht tomt. Det är så mycket som ändras när någon dör och allting blir annorlunda. Även om det ju är livets gång så är det sorgligt och jobbigt när det blir så. Jag hoppas ändå att Mary får vara så frisk som hon är nu så att hon kan komma hem lite i sommar. Hon fyllde 90 år i december och är väldigt pigg, med full koll på allt.
När vi kom hem från begravningen var jag jättetrött och längtade bara ut i skogen. Marita hade också varit där så vi bestämde oss för att rensa huvudena med en långpromenad med vovvarna. Vi tog Björnvägen eftersom det var så löst i skogen pga tövädret. Vädret var grått och trist och snön var blöt och lös på sidorna av vägen. Hundarna hoppade ut i snön ibland men tog sig ingennstans. Dom sjönk bara ner och kom nästan inte upp ur diket ibland. Linus var envis och skulle absolut kolla nåt fågelspår, men även han gav upp till slut för det var för jobbigt. Det har tinat jättemycket de senaste dagarna och jag hoppas det fortsätter!
Hedvig kollar in snön i diket.
Linus kollar fågelspår. Björnvägen är bitvis isig och bitvis bar och det ligger forfarande mycket snö på sidan av vägen.
Idag lördag har jag bara tagit det lugnt för jag har ont i ryggen. Jag har inte blivit fri från det sen jag var i Skinnskatteberg. Då knäppte det till i ryggen ordentligt, sen blev det lite bättre ett tag men nu är det riktigt ont igen. Klas åkte in till stan och handlade lite åt farfar och hämtade hem Johanna som sov i stan hos en kompis inatt. Jag tog en promenad med hundarna längs vägen eftersom det inte går att gå i skogen. Trist att gå efter vägen, men Lin behöver ju faktiskt få göra det också. När jag kom hem igen så sken solen och det var jättevarmt ute. Jag passade på att träna slalomingångar med Lin. Det börjar gå riktigt bra. Hedvig fick lite lydnadsträning bara för skojs skull. Det gick också väldigt bra. Duktiga hundar har jag! Sen satt jag på altanen ett tag och njöt av solen. Det var inte så många minuter men det var ändå en försmak av riktig vår. Hedvig och Lin tog sig en busstund i den blöta snön och Lovis låg på altanen och sov.
Klas och Johanna kom hem från stan. Johanna bytte om och åt lite och sen åkte hon till stan igen med en kompis. Hon kommer hem med sena bussen. Klas och jag lagade lax och vitlötsfrästa räkor med pressad potatis och sallad. Gott! Sen kollade jag på "Kalle och chokladfabriken" på tv. En konstig film men rätt häftig. Johnny Depp spelar huvudrollen och Tim Burton har regisserat. Klas sitter i soffan nu och sover till "Robinson" och jag ska gå ut på en kvällspink med vovvarna. Det är fortfarande plusgrader och snön försvinner sakta men säkert...:-))
När vi flyttade hit till Åsmundgården 1988 fick vi två goda vänner i våra närmaste grannar, systrarna Mary och Anna-Britt. Dom har under åren försett oss med tunnbröd och ägg och mycket, mycket annat. Vi har hjälpts åt med att passa varandras djur och haft ett mycket gott grannförhållande. Jag har fått lära mig att baka tunnbröd i deras bakstuga och dom har sett till att jag kommit dit och bakat till jul och påsk. Nu har Anna-Britt gått bort och vi var på hennes begravning igår. Jag har ju träffat henne i stort sett dagligen, i skogen, vid brevlådan eller hemma hos någon av oss. Jag saknar henne jättemycket. Mary har flyttat till äldreboendet i Lit och grannhuset är mörkt ocht tomt. Det är så mycket som ändras när någon dör och allting blir annorlunda. Även om det ju är livets gång så är det sorgligt och jobbigt när det blir så. Jag hoppas ändå att Mary får vara så frisk som hon är nu så att hon kan komma hem lite i sommar. Hon fyllde 90 år i december och är väldigt pigg, med full koll på allt.
När vi kom hem från begravningen var jag jättetrött och längtade bara ut i skogen. Marita hade också varit där så vi bestämde oss för att rensa huvudena med en långpromenad med vovvarna. Vi tog Björnvägen eftersom det var så löst i skogen pga tövädret. Vädret var grått och trist och snön var blöt och lös på sidorna av vägen. Hundarna hoppade ut i snön ibland men tog sig ingennstans. Dom sjönk bara ner och kom nästan inte upp ur diket ibland. Linus var envis och skulle absolut kolla nåt fågelspår, men även han gav upp till slut för det var för jobbigt. Det har tinat jättemycket de senaste dagarna och jag hoppas det fortsätter!
Hedvig kollar in snön i diket.
Linus kollar fågelspår. Björnvägen är bitvis isig och bitvis bar och det ligger forfarande mycket snö på sidan av vägen.
Idag lördag har jag bara tagit det lugnt för jag har ont i ryggen. Jag har inte blivit fri från det sen jag var i Skinnskatteberg. Då knäppte det till i ryggen ordentligt, sen blev det lite bättre ett tag men nu är det riktigt ont igen. Klas åkte in till stan och handlade lite åt farfar och hämtade hem Johanna som sov i stan hos en kompis inatt. Jag tog en promenad med hundarna längs vägen eftersom det inte går att gå i skogen. Trist att gå efter vägen, men Lin behöver ju faktiskt få göra det också. När jag kom hem igen så sken solen och det var jättevarmt ute. Jag passade på att träna slalomingångar med Lin. Det börjar gå riktigt bra. Hedvig fick lite lydnadsträning bara för skojs skull. Det gick också väldigt bra. Duktiga hundar har jag! Sen satt jag på altanen ett tag och njöt av solen. Det var inte så många minuter men det var ändå en försmak av riktig vår. Hedvig och Lin tog sig en busstund i den blöta snön och Lovis låg på altanen och sov.
Klas och Johanna kom hem från stan. Johanna bytte om och åt lite och sen åkte hon till stan igen med en kompis. Hon kommer hem med sena bussen. Klas och jag lagade lax och vitlötsfrästa räkor med pressad potatis och sallad. Gott! Sen kollade jag på "Kalle och chokladfabriken" på tv. En konstig film men rätt häftig. Johnny Depp spelar huvudrollen och Tim Burton har regisserat. Klas sitter i soffan nu och sover till "Robinson" och jag ska gå ut på en kvällspink med vovvarna. Det är fortfarande plusgrader och snön försvinner sakta men säkert...:-))
Äntligen!
Inatt har all snö tinat bort och vi har nästan full sommar här i Åsmundgården! Imorse när jag kom ut på gården så var gräset grönt, fåglarna kvittrade och solen sken. Jag gick ner till sjön för att ta ett morrondopp, snön låg kvar ännu uppe på fjällen och det var fantastiskt vackert. Så här såg det ut:
Sen så tog jag en promenad upp i skogen med hundarna. Dom njöt av det gröna gräset och Lovis åt som vanligt en hel del gräs. Lin hade inte tid att stå still så hon kom inte med på bild...
Vi träffade på en kompis i skogen, en trevlig men lite taggig kille...
När vi kom hem plockade jag fram agilitybanan och tränade en stund. Det var jättekul!
Visst är det härligt! Man kan ju inte tro att det bara är den 1:a april idag, eller hur?
Och jag drömmer vidare... April, april!
Sen så tog jag en promenad upp i skogen med hundarna. Dom njöt av det gröna gräset och Lovis åt som vanligt en hel del gräs. Lin hade inte tid att stå still så hon kom inte med på bild...
Vi träffade på en kompis i skogen, en trevlig men lite taggig kille...
När vi kom hem plockade jag fram agilitybanan och tränade en stund. Det var jättekul!
Visst är det härligt! Man kan ju inte tro att det bara är den 1:a april idag, eller hur?
Och jag drömmer vidare... April, april!
Hundbus
Torsdagens promenad var en blåsig historia...
Hedvig i motvind...
och Lin i motvind.
I förrgår var det kurskväll i Dille ridhus. Vi hade som vanligt 2 grupper med trevliga deltagare. Vi tränade grundsvängar, serpentiner och bakombyten med dom duktiga eleverna. Det är ju viktigt att gå tillbaka ibland och träna sånt som man gjorde i början. Sen tränade vi bana med en "lätt klass ett". En hoppklassbana med balansbom. En lätt, men lite klurig bana. Vi pratade om hur viktig banvandringen är för att man ska kunna göra ett bra lopp. Och så pratade vi om startrutiner och lite regler och sånt. Den här gången var det näst sista kurstillfället och nästa gång ska vi köra 2 banor under tävlingsmässiga förhållanden. Det ska bli roligt!
Fredag förmiddag satt jag och jobbade och väntade på att Klas skulle komma hem. Han skulle hämta grejor till jobbet och så skulle han ta med sig Johanna till bussen när han åkte igen. Men han blev sen och Johanna började undra ifall hon skulle hinna. Då ringde telefonen. Jag trodde det var Klas men det var Gittan...Och när jag hörde hennes röst så kom jag på att jag ju hade glömt att vi bestämde att jag skulle komma dit och dricka elvkaffe och sen skulle vi ta en promenad med vovvarna. Ja, jösses vilket dåligt minne man har! Nåja, det visade sig att Klas inte hann hem för att skjutsa Johanna så jag gjorde det istället när jag åkte till Gittan.
Väl hos Gittan fick jag gott kaffe och "tårtbuffé". Flådigt värre. Dom hade haft kalas dan innan så det fanns en del godis kvar som jag alltså fick smaka. Gott! Sen gick vi ut med hundarna. Lin och Bell sprang och sprang och sprang...och brottades däremellan. Vi gick som vanligt och surrade om ditten och datten. Vädret var ganska skönt, solen sken men det blåste lite kallt. Efter den stärkande promenaden åkte jag hem och jobbade vidare. Hundarna var lugna hela eftermiddan. Inte förrän det var middagsdags hörde dom av sig.
Här har Lin och Bell just påbörjat springandet. I bakgrunden ser ni att 25:an har börjat tina fram. Nu ser man faktiskt översta rutan i fårstängslet. Hurra! Våren är på gång!!!
Gittan med Tito och blandisen Lukas (Irl. setter/golden). Lukas är Gittans sons hund.
Lin och Bell fortsatte busa hela tiden när vi gick promenad.
Idag, lördag gick jag Björnvägen med hundarna och skoterleden hem igen. Jag hoppades på att få se nåt rådjur eller hare så att jag kunde se om antijaktträningen gett något resultat. Inte ett djur såg vi på hela sträckan. Inte ens en orre. Men när vi kom ut på vägen och var nästan hemma så fick jag syn på nåt som kom travande på grannens väg. Det var en... REN! Toppen tänkte jag, nu kan jag träna Lin! Men precis när den sprang över vägen framför ca 50 m framför oss och försvann in i skogen, lyckades båda hundarna titta åt ett annat håll och ingen av dom la märke till den! Jag lovar att om dom hade varit lösa så hade båda naturligtvis sett den ordentligt. Men inte när jag hade björnkoll på dom givetvis! Typiskt! Det hade ju varit roligt att träna "skarpt läge" med Lin. Ja, ja, jag får väl hoppas på att det går bättre på nästa promenad. Gissa förresten vad det har varit för väder idag? Jodå, det har snöat och blåst nästanhela dan! Huvva!
Kollade in och dokumenterade lite nya älgpass på vägen. Om jag får ha en åsikt så tycker jag ju att det är mycket högre standard på älgpassen i Mo än i Hölje/Åsmundgården. Eller hur?
Nu är det dags för middag. Idag blir det laxfile. Jag har fått mig en lördagspilsner och mår ganska gott. Snart är klockan 20.30. Då ska vi släcka lyset och elda i kaminen en timme. Om nu inte Johanna bara MÅSTE titta på nåt på tv just då... Vi får se hur det går. Och så ska vi försöka komma ihåg att ställa om klockan till sommartid innan vi går och lägger oss. Jag har äntligen lärt mig att man ställer fram klockan på våren och tillbaka på hösten. Det var nån klok människa som sa att det är samma som med trädgårdsmöblerna... och det gjorde att jag kom ihåg hur det är. Det gäller ju bara att man kommer ihåg att det är trädgårdsmöblerna och inte sparken eller snöslungan som man pratar om ;-))
I vilket fall så är det nu ett faktum att det är vår på gång och dagarna blir längre och längre...! Hoppas att det inte snöar imorron.
Hedvig i motvind...
och Lin i motvind.
I förrgår var det kurskväll i Dille ridhus. Vi hade som vanligt 2 grupper med trevliga deltagare. Vi tränade grundsvängar, serpentiner och bakombyten med dom duktiga eleverna. Det är ju viktigt att gå tillbaka ibland och träna sånt som man gjorde i början. Sen tränade vi bana med en "lätt klass ett". En hoppklassbana med balansbom. En lätt, men lite klurig bana. Vi pratade om hur viktig banvandringen är för att man ska kunna göra ett bra lopp. Och så pratade vi om startrutiner och lite regler och sånt. Den här gången var det näst sista kurstillfället och nästa gång ska vi köra 2 banor under tävlingsmässiga förhållanden. Det ska bli roligt!
Fredag förmiddag satt jag och jobbade och väntade på att Klas skulle komma hem. Han skulle hämta grejor till jobbet och så skulle han ta med sig Johanna till bussen när han åkte igen. Men han blev sen och Johanna började undra ifall hon skulle hinna. Då ringde telefonen. Jag trodde det var Klas men det var Gittan...Och när jag hörde hennes röst så kom jag på att jag ju hade glömt att vi bestämde att jag skulle komma dit och dricka elvkaffe och sen skulle vi ta en promenad med vovvarna. Ja, jösses vilket dåligt minne man har! Nåja, det visade sig att Klas inte hann hem för att skjutsa Johanna så jag gjorde det istället när jag åkte till Gittan.
Väl hos Gittan fick jag gott kaffe och "tårtbuffé". Flådigt värre. Dom hade haft kalas dan innan så det fanns en del godis kvar som jag alltså fick smaka. Gott! Sen gick vi ut med hundarna. Lin och Bell sprang och sprang och sprang...och brottades däremellan. Vi gick som vanligt och surrade om ditten och datten. Vädret var ganska skönt, solen sken men det blåste lite kallt. Efter den stärkande promenaden åkte jag hem och jobbade vidare. Hundarna var lugna hela eftermiddan. Inte förrän det var middagsdags hörde dom av sig.
Här har Lin och Bell just påbörjat springandet. I bakgrunden ser ni att 25:an har börjat tina fram. Nu ser man faktiskt översta rutan i fårstängslet. Hurra! Våren är på gång!!!
Gittan med Tito och blandisen Lukas (Irl. setter/golden). Lukas är Gittans sons hund.
Lin och Bell fortsatte busa hela tiden när vi gick promenad.
Idag, lördag gick jag Björnvägen med hundarna och skoterleden hem igen. Jag hoppades på att få se nåt rådjur eller hare så att jag kunde se om antijaktträningen gett något resultat. Inte ett djur såg vi på hela sträckan. Inte ens en orre. Men när vi kom ut på vägen och var nästan hemma så fick jag syn på nåt som kom travande på grannens väg. Det var en... REN! Toppen tänkte jag, nu kan jag träna Lin! Men precis när den sprang över vägen framför ca 50 m framför oss och försvann in i skogen, lyckades båda hundarna titta åt ett annat håll och ingen av dom la märke till den! Jag lovar att om dom hade varit lösa så hade båda naturligtvis sett den ordentligt. Men inte när jag hade björnkoll på dom givetvis! Typiskt! Det hade ju varit roligt att träna "skarpt läge" med Lin. Ja, ja, jag får väl hoppas på att det går bättre på nästa promenad. Gissa förresten vad det har varit för väder idag? Jodå, det har snöat och blåst nästanhela dan! Huvva!
Kollade in och dokumenterade lite nya älgpass på vägen. Om jag får ha en åsikt så tycker jag ju att det är mycket högre standard på älgpassen i Mo än i Hölje/Åsmundgården. Eller hur?
Nu är det dags för middag. Idag blir det laxfile. Jag har fått mig en lördagspilsner och mår ganska gott. Snart är klockan 20.30. Då ska vi släcka lyset och elda i kaminen en timme. Om nu inte Johanna bara MÅSTE titta på nåt på tv just då... Vi får se hur det går. Och så ska vi försöka komma ihåg att ställa om klockan till sommartid innan vi går och lägger oss. Jag har äntligen lärt mig att man ställer fram klockan på våren och tillbaka på hösten. Det var nån klok människa som sa att det är samma som med trädgårdsmöblerna... och det gjorde att jag kom ihåg hur det är. Det gäller ju bara att man kommer ihåg att det är trädgårdsmöblerna och inte sparken eller snöslungan som man pratar om ;-))
I vilket fall så är det nu ett faktum att det är vår på gång och dagarna blir längre och längre...! Hoppas att det inte snöar imorron.
En alldeles vanlig vecka...
verkar det bli. Idag är det onsdag och det har rullat på som vanligt med jobb och promenader. I måndags morse när jag slog upp ögonen så snöade det... Inte lite dalande flingor, nej det snöade rejält. Och blåste. Ingen höjdare alltså. Men under förmiddan klarnade det upp och när Marita och jag gick iväg på promenad mitt på dan så var det riktigt fint. Solen sken men det blåste och det var en hel del moln i antågande. Vi hann inte långt innan solen försvann och det återigen vräkte ner snö. Så här såg det ut:
Inte särskilt trevligt eller hur?
Innan vi kom tillbaka hem så sken solen igen och det såg ut så här i skogen:
Igår, tisdag, satt jag med formgivning av dokument hela dan. Ganska rolig sådan tack och lov. På kvällen blev det jobb med en ny film som jag gör tillsammans med en annan filmare som heter Henrik. Vi åkte till Litsbacken och filmade skidåkare. Dom har kvällsskidåkning med belysning i backen 2 dagar i veckan. Himla mysigt. Vi brukade åka där när Johanna var liten, men nu blir det inte så ofta. Jag åker ju nästan inte alls utförsskidor nuförtiden utan bara på längden med hundarna. Fast jag måste säga att jag blev lite sugen för det var så fint i backen. Alldeles nypistat och fint före. Men det blev filmande istället för åkande den här gången.
Henrik i filmartagen.
Så här fint var det i backen!
Lena och Nina är så snälla och skickar bilder på snödroppar och krokusar och glada hundar som leker i gräset. Den här fick jag från Nina igår:
Det är hennes hundar Pysen och Joy (Lins syster) som busar. Dom har ju inte så mycket snö därnere i södern vilket dom gärna påpekar... Som en hämnd för alla vackra vinterbilder dom fick härifrån när dom bara hade regn och lera kanske? Ja, visst längtar man tills att snön går bort och agilitybanan kommer fram. Men det lär dröja, vilket man förstår om man tittar på den här bilden som jag tog ut genom köksfönstret igår...
Jag hittade förresten ett litet sommarminne i datorn när jag städade bort lite gammalt skräp. Detta hände sig när Johanna var mindre och vi skulle ha picknick uppe vid torpet i skogen. Där finns ett dass som jag tänkte begagna mig av när följande utspelade sig:
Det som surrade var ett gäng getingar som hade byggt bo i dasstunnan! Jag kan säga att det gjorde ont, men som tur var gick det fort över. Sen skrattade jag så jag nästan inte tog mig hem när jag tänkte på hur kul det måste ha sett ut! Johanna var först lite bekymrad men sen skrattade hon också åt det hela. Och jag använder aldrig det dasset mer!
Dagens promenad gjorde jag ensam med hundarna för Marita var upptagen. Vädret var helt underbart! Solen sken och det droppade från taken. I skogen var det lugnt och skönt. Jag jobbar ju vidare på att få Lin att inte vara så sugen på att jaga och spåra djur. Mycket godis och lekande medan vi går så att jag är roligare än allt annat, och citronhalsbandet på för säkerhets skull. Hon har blivit mer uppmärksam på mej, särskilt när jag har leksaker med mig och leker mycket med henne. Ibland är hon ju ändå lite intresserad av djurspår, men intresset har minskat tycker jag. Hon ger sig inte iväg i spåren nu längre. Men jag vet ju fortfarande inte hur pass det räcker om vi får en hoppande hare eller nåt inom synhåll. Men idag hade vi faktiskt ett litet genombrott! När vi gick längs stigen, och Lin var en bit före mig, flög det upp en tjäder alldeles framför henne. Hon tvärstannade och vände sig mot mig. Jag ropade på henne, hon vände sig om mot tjädern igen och tog ett par steg innan hon valde att vända och komma tillbaka till mig! Gissa om det blev både godis och lek och en superglad matte! För några veckor sen hade hon gladeligen dragit iväg efter fågeln. Så jag tror och hoppas att vi är på rätt väg och att jag ska få till det så att jag kan lita på henne så småningom.
Idag är det våffeldagen och vi har haft följande meny till middag:
Varmrätt: Fullkornsvåfflor med creme fraiche och stenbitsrom. Efterrätt: Frasvåfflor med hallon och vispgrädde. Gott och nyttigt! Fullt med fibrer och vitaminer! Och antioxidanter och omega3...m.m.
Klockan har passerat 19.00 och det är fortfarande ganska ljust ute. Härligt att dagarna blir längre, man får liksom mer energi att göra saker när det är ljusare. Hoppas bara att det inte kommer mer snö nu...
Inte särskilt trevligt eller hur?
Innan vi kom tillbaka hem så sken solen igen och det såg ut så här i skogen:
Igår, tisdag, satt jag med formgivning av dokument hela dan. Ganska rolig sådan tack och lov. På kvällen blev det jobb med en ny film som jag gör tillsammans med en annan filmare som heter Henrik. Vi åkte till Litsbacken och filmade skidåkare. Dom har kvällsskidåkning med belysning i backen 2 dagar i veckan. Himla mysigt. Vi brukade åka där när Johanna var liten, men nu blir det inte så ofta. Jag åker ju nästan inte alls utförsskidor nuförtiden utan bara på längden med hundarna. Fast jag måste säga att jag blev lite sugen för det var så fint i backen. Alldeles nypistat och fint före. Men det blev filmande istället för åkande den här gången.
Henrik i filmartagen.
Så här fint var det i backen!
Lena och Nina är så snälla och skickar bilder på snödroppar och krokusar och glada hundar som leker i gräset. Den här fick jag från Nina igår:
Det är hennes hundar Pysen och Joy (Lins syster) som busar. Dom har ju inte så mycket snö därnere i södern vilket dom gärna påpekar... Som en hämnd för alla vackra vinterbilder dom fick härifrån när dom bara hade regn och lera kanske? Ja, visst längtar man tills att snön går bort och agilitybanan kommer fram. Men det lär dröja, vilket man förstår om man tittar på den här bilden som jag tog ut genom köksfönstret igår...
Jag hittade förresten ett litet sommarminne i datorn när jag städade bort lite gammalt skräp. Detta hände sig när Johanna var mindre och vi skulle ha picknick uppe vid torpet i skogen. Där finns ett dass som jag tänkte begagna mig av när följande utspelade sig:
Det som surrade var ett gäng getingar som hade byggt bo i dasstunnan! Jag kan säga att det gjorde ont, men som tur var gick det fort över. Sen skrattade jag så jag nästan inte tog mig hem när jag tänkte på hur kul det måste ha sett ut! Johanna var först lite bekymrad men sen skrattade hon också åt det hela. Och jag använder aldrig det dasset mer!
Dagens promenad gjorde jag ensam med hundarna för Marita var upptagen. Vädret var helt underbart! Solen sken och det droppade från taken. I skogen var det lugnt och skönt. Jag jobbar ju vidare på att få Lin att inte vara så sugen på att jaga och spåra djur. Mycket godis och lekande medan vi går så att jag är roligare än allt annat, och citronhalsbandet på för säkerhets skull. Hon har blivit mer uppmärksam på mej, särskilt när jag har leksaker med mig och leker mycket med henne. Ibland är hon ju ändå lite intresserad av djurspår, men intresset har minskat tycker jag. Hon ger sig inte iväg i spåren nu längre. Men jag vet ju fortfarande inte hur pass det räcker om vi får en hoppande hare eller nåt inom synhåll. Men idag hade vi faktiskt ett litet genombrott! När vi gick längs stigen, och Lin var en bit före mig, flög det upp en tjäder alldeles framför henne. Hon tvärstannade och vände sig mot mig. Jag ropade på henne, hon vände sig om mot tjädern igen och tog ett par steg innan hon valde att vända och komma tillbaka till mig! Gissa om det blev både godis och lek och en superglad matte! För några veckor sen hade hon gladeligen dragit iväg efter fågeln. Så jag tror och hoppas att vi är på rätt väg och att jag ska få till det så att jag kan lita på henne så småningom.
Idag är det våffeldagen och vi har haft följande meny till middag:
Varmrätt: Fullkornsvåfflor med creme fraiche och stenbitsrom. Efterrätt: Frasvåfflor med hallon och vispgrädde. Gott och nyttigt! Fullt med fibrer och vitaminer! Och antioxidanter och omega3...m.m.
Klockan har passerat 19.00 och det är fortfarande ganska ljust ute. Härligt att dagarna blir längre, man får liksom mer energi att göra saker när det är ljusare. Hoppas bara att det inte kommer mer snö nu...
Lååångt inlägg med mycket bilder
Jag har helt fel uppfattning om vilken dag det är... Jag var ju på vallningskurs måndag och tisdag och kom hem på onsdag kväll efter att ha suttit på tåget mest hela dan. Så i förrgår hade jag liksom måndag, fast det var torsdag, om ni förstår hur jag menar. Och igår var det alltså fredag på riktigt. Och nu är det lördag morron. Världens kortaste vecka alltså.
Nå, i alla fall så har jag haft det jättebra medan jag var på semester. På söndag kväll kom vi till Liens camping i Riddarhyttan. Vi skulle bo där i en stuga tillsammans med Cia och Susse och alla hundarna. När vi kom dit såg campingägaren ut som ett frågetecken för han hade för sig att vi bara hade preliminärbokat stugan. Jag visste att Peter hade bokat stugan "på riktigt" så jag antog att det skulle fixa sig. Det gjorde det också men problemet var att det inte var nån värme i stugan. Vi fick därför åka iväg och äta i Skinnskatteberg så länge och hoppas på att stugan hann bli varm innan vi kom tillbaka. Vi intog en s.k. måltid på korvmojjen i Skinnskatteberg. Min bestod mest av senap och ketchup med lite korv och mos till. Nåja det fick duga och när vi kom tillbaka till campingen mötte vi upp med Cia och Susse och så flyttade vi in i stugan. Det var fortfarande lite kyligt men värmen var på gång. 4 personer och 7 hundar hjälpte till att värma upp och vi hade en mysig kväll med godis och diverse dryck. Hundarna skötte sig ypperligt och människorna bråkade inget dom heller ;-)) Lin och Peg (Cias unga hund) busade hela kvällen, men annars var det lugnt.
På måndag morron åkte vi till Peter i Lerkulan i Skinnskatteberg. Vi började i köket med lite presentationer och teori och en stärkande kopp kaffe. Efter en stund var vi alla jättesugna på att komma ut i fårhagen och prova!
Peter, positiv och pedagogisk instruktör!
Så var det dags för fårhagen. Hedvig och jag var först ut. En av tackorna blev jättekär i Hedvig och gick hela tiden efter henne istället för att flytta sig så det var lite svårt att få till nåt. Men till slut så hade vi utfört det vi skulle göra ändå (flankering och fösning). Den besvärliga tackan var sen lika kär i alla hundarna (utom Lin och Cookie) och blev på eftermiddagen avstängd från hagen. Efter att sen ha sett dom andra hundarna jobba så var det dags för Lin. Hon var lite yster och okoncentrerad i början men det tog sig och på slutet gick det riktigt bra med drivningen. På stora bilden nedan är det Linda och Bob som försöker få ordning på den kärlekskranka tackan.
Cia och Peg. Peter övervakar Lena och Cookies jobb
Lena och Cookie. Susse och Tintin får instruktioner
Cias snygga hundbil, Golf Caddy HD edition.
Lena, Susse och Linda. Vi vallade i Peters trädgård.
Lindas Bob, syster till Hedvig. Vissa likheter finns...
Linda och Bob. Cia och pigga Peg.
Lena ökar trycket: -"Duuu! Duuu!!!!" Peter ser till att det blir rätt.
Fikabordet i stugan på måndag kväll...
När vi hade teori i köket på tisdag morron fick Peters vovvar ligga i buren. Den vänstra är en av hans nya hundar som heter Spot och den högra är vackra Ville som är pappa till AnnaKarins Is. I hagen fick vi hjälp att hålla reda på fåren av Tarzan som är en av Peters tävlingshundar.
Efter teorin gick vi ut i hagen igen och satte igång. Solen sken och det var riktigt härligt att vara ute. Vi fick börja med att göra det vi gjorde sist på måndag eftermiddagen. För dom flesta var det flankering och fösning. Sen fick vi lära oss att förbereda för delning. I den träningen är det meningen att man själv också får öva på att lära sig läsa fåren, vilket ju är väldigt viktigt att man kan. Annars är det ju svårt att lära hunden att göra rätt... Nyttig träning för mig!
Efter lunch gick vi igenom hur man tränar för fålla. Tanken är att lära hunden att sikta in i fållan och inte mot föraren och man tränar i en vid, öppen fålla utan grind till att börja med.
Sen fick vi göra en kedja av olika moment. Fösa - flankera - fösa - förbereda delning - drivning in i fålla. Det gick jättebra för oss allihop. Mina båda hundar är ju väldigt olika, Hedvig försiktig och mjuk och väldigt lydig. Lin däremot är framåt och busig men faktiskt ganska lydig ihop med fåren. Det är i alla fall jättekul att jobba med båda två även om det kräver mycket av mig.
Peter är väldigt noga med att man ska förstå vad man gör och att man ska komma ihåg hur man ska träna vidare. Det känns nu som om jag har tydliga riktlinjer för träningen och vet vad jag ska göra när vi påbörjar träningen själva. Det känns bra att ha flera olika saker att träna vidare på. Vallning är roligt! Men svårt...
Tackorna är beredda. Fast dom hade hoppat ut ur hagen ett par gånger innan... Det var ju så mycket snö så hagen var inte tillräckligt hög på vissa ställen. Och det visste fåren.
Peter och Tarzan hjälper Cia och Peg.
Lena och Cookie.
Peters fina vallningsstav som vi fick låna när det behövdes. Och det gjorde det ofta...
På tisdag eftermiddag avslutades kursen och vi åkte tillbaka hem till Lena i Hälleforsnäs. När vi kom lite söderöver hade snön nästan försvunnit. Vi handlade lite på vägen och jag bjöd Lena på middag på kvällskvisten. Vi var inte direkt hysteriskt pigga efter maten så efter en stunds softande i soffan och en kort hundpink så var det sängdags. Vi somnade alla ovaggade...
På onsdag morron MMS-ade Nina snödroppar på bild och sa att lärkan drillade för fullt hos henne. Och så här så det ut i Lenas rabatt på onsdag morron. Jag kan säga att jag inte var särskilt sugen på att åka norrut...
Lenas rabatt med snödroppar och krokus.
Lena i trädgården. Inte mycket snö kvar där...
Efter en tacobuffe på restaurang i Eskilstuna med Lena och Stig så var det dags att hoppa på tåget hemåt.
Utsikt från tågfönstret i Södertäljetrakten.
Jag hade byte i Stockholm och en timme på mej till Östersundatåget så jag tog en liten promenad med hundarna längs kanalen som går förbi Centralen (Karlbergskanalen?). Det var soligt och fint och på gatan var det massor med folk som Lin trodde att hon skulle få hälsa på.
Stockholmshundar.
När vi klev på tåget igen så somnade båda hundarna och sov lugnt tills vi kom till Östersund vid 21-tiden. En lugn resa alltså. Klas kom och hämtade mig på stationen. Hemma var det lika mycket snö som när jag åkte så morronpromenaden på tordag såg ut så här:
Hedvig spanar.
Lin, Lin och Lin...
Lovis, Hedvig och Lin på den lååånga raka vägen.
Lin på språng. Lin i djupsnö. En fin byst av snö som jag hittade i skogen.
Torsdag kväll bjöds det på träning i Dille. Jättekul som vanligt. Hedvig var riktigt på hugget och tjuvstaratade till och med. Lin klarade hela slalomen felfritt flera gånger. AnnaKarin påpekade att jag måste börja träna uppfarter på balansen med Lin eftersom hon oftast missar uppfarten numera. Det blir att ta tag i det så fort vi får ut banan. Nerfarterna funkar oftast jättebra i alla fall. Och gungbrädan börja funka bättre också. Hon tycker att den är lite läskig och hoppar av ibland. Men kommer ihåg att stanna på kontaktfältet dom gångerna hon går över hela.
Fredagen förflöt i arbetets tecken och gick alldeles för fort. En sen långpromenad med Marita och Linus och en slö kväll i soffan blev det. Och idag är det alltså lördag och solen skiner. Det droppar från taket och kanske är våren på väg i alla fall. Och nu blir det promenad i snön igen!
Nå, i alla fall så har jag haft det jättebra medan jag var på semester. På söndag kväll kom vi till Liens camping i Riddarhyttan. Vi skulle bo där i en stuga tillsammans med Cia och Susse och alla hundarna. När vi kom dit såg campingägaren ut som ett frågetecken för han hade för sig att vi bara hade preliminärbokat stugan. Jag visste att Peter hade bokat stugan "på riktigt" så jag antog att det skulle fixa sig. Det gjorde det också men problemet var att det inte var nån värme i stugan. Vi fick därför åka iväg och äta i Skinnskatteberg så länge och hoppas på att stugan hann bli varm innan vi kom tillbaka. Vi intog en s.k. måltid på korvmojjen i Skinnskatteberg. Min bestod mest av senap och ketchup med lite korv och mos till. Nåja det fick duga och när vi kom tillbaka till campingen mötte vi upp med Cia och Susse och så flyttade vi in i stugan. Det var fortfarande lite kyligt men värmen var på gång. 4 personer och 7 hundar hjälpte till att värma upp och vi hade en mysig kväll med godis och diverse dryck. Hundarna skötte sig ypperligt och människorna bråkade inget dom heller ;-)) Lin och Peg (Cias unga hund) busade hela kvällen, men annars var det lugnt.
På måndag morron åkte vi till Peter i Lerkulan i Skinnskatteberg. Vi började i köket med lite presentationer och teori och en stärkande kopp kaffe. Efter en stund var vi alla jättesugna på att komma ut i fårhagen och prova!
Peter, positiv och pedagogisk instruktör!
Så var det dags för fårhagen. Hedvig och jag var först ut. En av tackorna blev jättekär i Hedvig och gick hela tiden efter henne istället för att flytta sig så det var lite svårt att få till nåt. Men till slut så hade vi utfört det vi skulle göra ändå (flankering och fösning). Den besvärliga tackan var sen lika kär i alla hundarna (utom Lin och Cookie) och blev på eftermiddagen avstängd från hagen. Efter att sen ha sett dom andra hundarna jobba så var det dags för Lin. Hon var lite yster och okoncentrerad i början men det tog sig och på slutet gick det riktigt bra med drivningen. På stora bilden nedan är det Linda och Bob som försöker få ordning på den kärlekskranka tackan.
Cia och Peg. Peter övervakar Lena och Cookies jobb
Lena och Cookie. Susse och Tintin får instruktioner
Cias snygga hundbil, Golf Caddy HD edition.
Lena, Susse och Linda. Vi vallade i Peters trädgård.
Lindas Bob, syster till Hedvig. Vissa likheter finns...
Linda och Bob. Cia och pigga Peg.
Lena ökar trycket: -"Duuu! Duuu!!!!" Peter ser till att det blir rätt.
Fikabordet i stugan på måndag kväll...
När vi hade teori i köket på tisdag morron fick Peters vovvar ligga i buren. Den vänstra är en av hans nya hundar som heter Spot och den högra är vackra Ville som är pappa till AnnaKarins Is. I hagen fick vi hjälp att hålla reda på fåren av Tarzan som är en av Peters tävlingshundar.
Efter teorin gick vi ut i hagen igen och satte igång. Solen sken och det var riktigt härligt att vara ute. Vi fick börja med att göra det vi gjorde sist på måndag eftermiddagen. För dom flesta var det flankering och fösning. Sen fick vi lära oss att förbereda för delning. I den träningen är det meningen att man själv också får öva på att lära sig läsa fåren, vilket ju är väldigt viktigt att man kan. Annars är det ju svårt att lära hunden att göra rätt... Nyttig träning för mig!
Efter lunch gick vi igenom hur man tränar för fålla. Tanken är att lära hunden att sikta in i fållan och inte mot föraren och man tränar i en vid, öppen fålla utan grind till att börja med.
Sen fick vi göra en kedja av olika moment. Fösa - flankera - fösa - förbereda delning - drivning in i fålla. Det gick jättebra för oss allihop. Mina båda hundar är ju väldigt olika, Hedvig försiktig och mjuk och väldigt lydig. Lin däremot är framåt och busig men faktiskt ganska lydig ihop med fåren. Det är i alla fall jättekul att jobba med båda två även om det kräver mycket av mig.
Peter är väldigt noga med att man ska förstå vad man gör och att man ska komma ihåg hur man ska träna vidare. Det känns nu som om jag har tydliga riktlinjer för träningen och vet vad jag ska göra när vi påbörjar träningen själva. Det känns bra att ha flera olika saker att träna vidare på. Vallning är roligt! Men svårt...
Tackorna är beredda. Fast dom hade hoppat ut ur hagen ett par gånger innan... Det var ju så mycket snö så hagen var inte tillräckligt hög på vissa ställen. Och det visste fåren.
Peter och Tarzan hjälper Cia och Peg.
Lena och Cookie.
Peters fina vallningsstav som vi fick låna när det behövdes. Och det gjorde det ofta...
På tisdag eftermiddag avslutades kursen och vi åkte tillbaka hem till Lena i Hälleforsnäs. När vi kom lite söderöver hade snön nästan försvunnit. Vi handlade lite på vägen och jag bjöd Lena på middag på kvällskvisten. Vi var inte direkt hysteriskt pigga efter maten så efter en stunds softande i soffan och en kort hundpink så var det sängdags. Vi somnade alla ovaggade...
På onsdag morron MMS-ade Nina snödroppar på bild och sa att lärkan drillade för fullt hos henne. Och så här så det ut i Lenas rabatt på onsdag morron. Jag kan säga att jag inte var särskilt sugen på att åka norrut...
Lenas rabatt med snödroppar och krokus.
Lena i trädgården. Inte mycket snö kvar där...
Efter en tacobuffe på restaurang i Eskilstuna med Lena och Stig så var det dags att hoppa på tåget hemåt.
Utsikt från tågfönstret i Södertäljetrakten.Jag hade byte i Stockholm och en timme på mej till Östersundatåget så jag tog en liten promenad med hundarna längs kanalen som går förbi Centralen (Karlbergskanalen?). Det var soligt och fint och på gatan var det massor med folk som Lin trodde att hon skulle få hälsa på.
Stockholmshundar.När vi klev på tåget igen så somnade båda hundarna och sov lugnt tills vi kom till Östersund vid 21-tiden. En lugn resa alltså. Klas kom och hämtade mig på stationen. Hemma var det lika mycket snö som när jag åkte så morronpromenaden på tordag såg ut så här:
Hedvig spanar.
Lin, Lin och Lin...
Lovis, Hedvig och Lin på den lååånga raka vägen.
Lin på språng. Lin i djupsnö. En fin byst av snö som jag hittade i skogen.
Torsdag kväll bjöds det på träning i Dille. Jättekul som vanligt. Hedvig var riktigt på hugget och tjuvstaratade till och med. Lin klarade hela slalomen felfritt flera gånger. AnnaKarin påpekade att jag måste börja träna uppfarter på balansen med Lin eftersom hon oftast missar uppfarten numera. Det blir att ta tag i det så fort vi får ut banan. Nerfarterna funkar oftast jättebra i alla fall. Och gungbrädan börja funka bättre också. Hon tycker att den är lite läskig och hoppar av ibland. Men kommer ihåg att stanna på kontaktfältet dom gångerna hon går över hela.
Fredagen förflöt i arbetets tecken och gick alldeles för fort. En sen långpromenad med Marita och Linus och en slö kväll i soffan blev det. Och idag är det alltså lördag och solen skiner. Det droppar från taket och kanske är våren på väg i alla fall. Och nu blir det promenad i snön igen!
Några dagars uppehåll...
i bloggandet trodde jag att det skulle bli nu. Jag är nämligen på semester. I alla fall en liten. Just nu befinner jag mig i Hälleforsnäs och hälsar på Lena (vän och uppfödare av mina fläckiga hundar). Jag och hundarna kom hit i fredags kväll efter att ha åkt tåg ner. Det gick jättebra på tåget, båda hundarna bara låg och sov. I Ljusdal klev det på en tjej som skulle iväg på hundutbildning i Linköping över helgen. Vi började förstås prata hund och det visade sig att vi hade jättemånga gemensamma bekanta på olika håll i Sverige. Sånt är ju skoj. Så vi hade jättemycket att prata om och resan gick fort.
Så här såg det ut i Östersund på fredag morron.
Lin gillade sin fåtölj på tåget.
Hedvig på golvet och Lin i en stol på lokaltåget mellan Stockholm och Eskilstuna.
Igår var vi runt lite i Eskilstuna och shoppade och så hälsade vi på Stig i Ärla och blev bjudna på middag. Vi träffade Nina, Pysen och Joy (Lins syster) där också. Hundarna fick leka och stoja på och vi fick babbla och ha kul!
Vi hann precis iväg från köpcentrat innan Larz Kristerz skulle ha uppträdande...
Stig provade sina födelsedagspresenter som jag hade med mig. Bättre sent än aldrig... Han blev i alla fall glad för sin keps med "Riktiga karlar luktar DIESEL" på och för DIESEL-tröjan. Har man en hund som heter Diesel så... ;-))
I eftermiddag åker Lena och jag till Peter Nilsson i Skinnskatteberg på fårvallningskurs måndag och tisdag. Det är jag och några trevliga aussieägande vänner som ska iväg. Det är Cia med Peg, Linda med Gus, Susse med Tintin, Lena med Cookie och så jag med Hedvig och Lin. Det blir nog lite trångt i stugan men ååååå vad det ska bli skoj!
Det är skönt att vara iväg hemifrån en sväng för jag har jättemycket jobb just nu så jag jobbar både dag och kväll. Fast jag klagar inte för det är jätteroliga jobb. I mitt yrke är det ju lite upp och ner med jobbtillgången och man får passa på när det finns jobb. Och så kan man ju faktiskt unna sig att ha lite ledigt när det är lågsäsong. Framöver ser det ljust ut på jobbfronten. Det brukar automatiskt bli mindre framöver sommaren och det passar mig alldeles utmärkt.
Det är fint väder och flera plusgrader här i Hälleforsnäs idag. men det har minsann snöat här flera gånger sen jag kom hit. Konstigt att det ska snöa när man har åkt så långt söderut för att möta våren. Lena skryter ju alltid om att våren är så tidig här nere och så. Men det tror jag inte på längre. Vi får väl se om det tar sig så att jag får höra lärkan och se några snödroppar innan jag åker hem till snöeländet igen på onsdag.
Vi får se om det blir några uppdateringar från (den troligtvis leriga) fårhagen dom närmaste dagarna...
Så här såg det ut i Östersund på fredag morron.
Lin gillade sin fåtölj på tåget.
Hedvig på golvet och Lin i en stol på lokaltåget mellan Stockholm och Eskilstuna.
Igår var vi runt lite i Eskilstuna och shoppade och så hälsade vi på Stig i Ärla och blev bjudna på middag. Vi träffade Nina, Pysen och Joy (Lins syster) där också. Hundarna fick leka och stoja på och vi fick babbla och ha kul!
Vi hann precis iväg från köpcentrat innan Larz Kristerz skulle ha uppträdande...
Stig provade sina födelsedagspresenter som jag hade med mig. Bättre sent än aldrig... Han blev i alla fall glad för sin keps med "Riktiga karlar luktar DIESEL" på och för DIESEL-tröjan. Har man en hund som heter Diesel så... ;-))
I eftermiddag åker Lena och jag till Peter Nilsson i Skinnskatteberg på fårvallningskurs måndag och tisdag. Det är jag och några trevliga aussieägande vänner som ska iväg. Det är Cia med Peg, Linda med Gus, Susse med Tintin, Lena med Cookie och så jag med Hedvig och Lin. Det blir nog lite trångt i stugan men ååååå vad det ska bli skoj!
Det är skönt att vara iväg hemifrån en sväng för jag har jättemycket jobb just nu så jag jobbar både dag och kväll. Fast jag klagar inte för det är jätteroliga jobb. I mitt yrke är det ju lite upp och ner med jobbtillgången och man får passa på när det finns jobb. Och så kan man ju faktiskt unna sig att ha lite ledigt när det är lågsäsong. Framöver ser det ljust ut på jobbfronten. Det brukar automatiskt bli mindre framöver sommaren och det passar mig alldeles utmärkt.
Det är fint väder och flera plusgrader här i Hälleforsnäs idag. men det har minsann snöat här flera gånger sen jag kom hit. Konstigt att det ska snöa när man har åkt så långt söderut för att möta våren. Lena skryter ju alltid om att våren är så tidig här nere och så. Men det tror jag inte på längre. Vi får väl se om det tar sig så att jag får höra lärkan och se några snödroppar innan jag åker hem till snöeländet igen på onsdag.
Vi får se om det blir några uppdateringar från (den troligtvis leriga) fårhagen dom närmaste dagarna...
Helgerna går fort
Och knappt nåt av det man tänkt sig att hinna har man gjort när det åter är söndag. Nåja, skönt har vi haft det i alla fall. Efter jobbet i fredags hade Klas och jag en hemmakväll med lite god mat. Johanna tog sig en tur till stan med kompisarna och kom hem med nattbussen vid 3-tiden. Tyvärr är det ju 5 km till busshållplatsen så Klas fick åka och hämta henne. Smällar man får ta när man väljer att bo mitt i ingenstans som vi gör. Skönt i alla fall att hon kommer hem tycker jag.
Lite vårlikt har vi det på bordet med tulpaner och en ny duk.
Lördagsvädret var väl ingen höjdare så jag passade på att jobba lite grann på förmiddan. Sen tog jag en 2-timmarstur med hundarna. Det blåste ganska mycket men var inte så kallt, omkring 0-gradigt. Vi gick Björnvägen och passade faktiskt på att träna lite lydnad under vägen. Riktigt roligt hade vi när vi tränade stanna, stanna kvar, inkallning, fotgående och lite annat sånt där pyssel. Hedvig är ju en klippa på sånt och Lin var riktigt duktig hon också. Det är bra träning också att lära dom att skilja på vem jag ropar på. Lovis slapp för hon hör ju ändå inget. Hon fick lite godis ändå. Och så passade jag på att föreviga två älgpass som jag passerade. I dessa satt det inga ruggugglor dennna gången i alla fall. Vi får väl se framöver om det dyker upp några. Hedvig hittade i alla fall en hel hög med orrar som hon jagade upp, en efter en. Det var säkert 20 st och hon var så stolt och lycklig!
På kvällen skulle Klas iväg på en spelning med Tjynnan Tjöjjes, den ena gruppen han spelar med (han spelar gitarr och munspel och sjunger lite) så han åkte iväg vid 2-tiden. Johanna och jag laddade för en myskväll. Vi hjälptes åt att laga till en god kyckling med potatisgratäng. Riktigt gott blev det. Sen ville Johanna ha chokladpudding med vispgrädde, så då fick det ju bli det. Sen tittade jag lite på Andra chansen på TV och tog en liten lur. Johanna satt vid datorn och chattade med kompisarna. Sent på kvällen dök Harriet upp. Hon hade jobbat hela dan och så hade hon jour på kvällen. Det hade varit fullt upp med patienter så hon var trött och hungrig när hon kom. Hon fick sig lite mat och kaffe sen åkte hon hemåt. Grabbarna Grå fick stanna kvar här för hon skulle jobba idag också. När hon åkte kom Klas hem och fick också lite nattamat.
I morse gick jag vanliga skoterspåret här hemma med alla 5 hundarna. Det var riktigt bra underlag faktiskt. Vädret var skruttigt med blåsigt och snö, men det var helt ok i skogen. På hemvägen mötte jag grannen Per med sin jämthund. Alla hundarna skötte sig och satt så snällt medan vi pratade lite. Sen gick vi vidare hemåt och tog en fika. Klas och Johanna åkte till stan för att handla åt farfar och jag jobbade en stund. Jag tog en liten kortispromenad med hundarna på eftermiddan. Klas och Johanna lagade tacos som vi åt till middag. 
Familjen Gråben på söndagspromenad. Lin, Voys och Noah.
Vi var flera stycken som intresserade oss för min tacotallrik...
Så är det söndag kväll och jag sitter här och skriver. Och stackars Harriet har inte kommit ifrån jobbet ännu, vi får väl se när hon dyker upp. Jag ska ta och gå en liten sväng med vovvarna och sen blir det väl till att parkera sig i soffan för veckans umgänge med Martin Beck.
Voys: - Matte var är du?
Noah: - Ja var är hon egentligen?
Lin: - Va, vem tittar ni efter? Spelar ingen roll förresten, jag hjälper till ändå!
Vad gör vi egentligen i snön?
Torsdag förmiddag:
Ibland blir jag bara så trött på vintern. Det är ju härligt med all snö och visst är det jättebra träning både för mig och hundarna med skidåkning och snöpulsande. Men det blir ju egentligen bara konditions och muskelträning. Det blir liksom inte av att jag tränar andra saker. I vinter har jag i och för sig lagt en hel del tid på att träna Lin att inte vara intresserad av viltspår. Hon drar gärna iväg i harspår och annat och lyssnar inte på mig. Så det känns som om det har tagit en stor del i träningen i vinter. Jag vill ju gärna att hon ska kunna vara lös i skogen även under sommarhalvåret. Hedvig är ju precis tvärtom. Hon är så himla bra på att lyssna och skulle nog aldrig komma på att jaga nåt som jag inte tillåter. Skogsfågel är det som är tillåtet för henne, och det gillar hon. Hon behöver få lite motivation att vilja gå iväg ifrån mig annars går hon mest hos mig, strax bakom mig, när vi är ute.
Nu går jag med Lin på vägar där jag vet att det finns mycket hare och rådjur. Hon får gå med flexikoppel och har ett halsband på sig som jag kan spruta citronspray med en fjärrkontroll ifall hon drar iväg i ett viltspår eller efter ett djur och inte lyssnar. Jag tycker att det har blivit bättre men är ännu inte säker på nåt sätt. Så småningom ska jag släppa flexit och ha lina på henne tänkte jag. Och förhoppningsvis så ska det så småningom funka att ha henne helt lös. Men innan dess vill jag se att hon reagerar på rätt sätt när hon verkligen har ett djur inom synhåll och inte bara känner doften. Hon får ju givetvis beröm dom gånger hon väljer att titta på mej eller kommer till mig. Fördelen med vintern är ju att jag kan se vilken sorts spår det är som hon intresserar sig för. Jag vill ju inte förstöra intresset för människospår.
Här är vi på "Björnvägen" som jag kallar den för att vi såg färska björnspår på den en vårdag när vi var ute och red. Tack och lov såg vi inte björnen. Och jag hoppas slippa se nån framöver. Vägen är som ni ser rätt så lång och rak. Tyvärr måste man gå samma väg tillbaka, men den är lätt att gå så det gör inte så mycket.
Den enda andra träning som jag verkligen gör med Lin är ju förstås slalom. Det går ganska bra och hon tar nu en hel slalom utan hjälp av bågarna. Hon går nästan alltid in från rätt håll oavsett var hon kommer ifrån. Det går inte så fort än men det kommer nog med säkerheten. Vi jobbar ofta med slalomen delad i 3 delar och ställd i en triangel. Det är ett bra sätt att bara jobba framåt och inte ta om när det blir fel. Och så behöver man inte så stor plats, vilket är en fördel nu när det är så mycket snö och inte så mycket plogat. Jag vill ju gärna byta ställe för träningen så att jag inte gör lika hela tiden.
Sen har vi ju agilityträningen i ridhuset varannan torsdag så ikväll ska vi iväg! Den är ju himla rolig men ibland tycker jag det är svårt att träna nåt riktigt med Lin. Om man har båda hundarna med, som jag har, så är det lite svårt att byta mellan dom och göra träningen vettig för båda. Förmodligen är det jag som är dålig på att tänka till om hur jag ska göra. En sak som är bra med ridhusträningen är i alla fall att Lin har lärt sig att inte bry sig så mycket om det runt omkring. Hon är lugn och sansad medan jag tränar Hedvig, oavsett om hon sitter bunden eller ligger i buren. Fast hästbajset är en höjdare tycker hon. Ibland är det svårt att få henne att strunta i det och koncentrera sig på det vi gör.
Med Hedvig tränar jag egentligen ingenting förutom ridhusträningen, som hon verkligen gillar. Hon är alltid jättetaggad då och jag tycker att det går väldigt bra med hennes träning. Hon är ju fortfarande långsam men lite bättre har det blivit tycker jag. Framför allt är hon glad hela tiden, även om det blir fel. I april ska vi gå kurs med Åsa Emanuelsson och det tror jag kan bli en höjdare. Det ser vi fram emot! Fast jag har hört att det är då vi kommer att behöva kondisen vi har fått av att pulsa i snön...;-))
Torsdag kväll:
Nu har vi varit på träning i ridhuset. Det var jätte-jätte-jättekul! Hedvig var väldigt alert och glad och det gick riktigt bra att träna. Och Linelutten hon gjorde några hela slalom med bra fart och helt rätt! Och en hel liten träningshoppbana med 13 hinder klarade hon av med några små missar bara. Oj vad man blir glad! Ett väldigt roligt sätt att tillbringa en kväll alltså.
En dusch och lite fika, lite uppdatering av bloggen och så är det dags att hoppa i kanoten.
Avslutar med en bild från vårt jobbmöte i stan i tisdags. Ännu så länge har vi våra Tant-i-Loop Filmsmöten på Törners konditori medan vi väntar på att hitta en gemensam lokal. Vi hamnade denna tisdag mitt i bäbis-timmen... Kolla in raden av bäbisar som matas av sina fikande mammor :-)
Gonatt!
Ibland blir jag bara så trött på vintern. Det är ju härligt med all snö och visst är det jättebra träning både för mig och hundarna med skidåkning och snöpulsande. Men det blir ju egentligen bara konditions och muskelträning. Det blir liksom inte av att jag tränar andra saker. I vinter har jag i och för sig lagt en hel del tid på att träna Lin att inte vara intresserad av viltspår. Hon drar gärna iväg i harspår och annat och lyssnar inte på mig. Så det känns som om det har tagit en stor del i träningen i vinter. Jag vill ju gärna att hon ska kunna vara lös i skogen även under sommarhalvåret. Hedvig är ju precis tvärtom. Hon är så himla bra på att lyssna och skulle nog aldrig komma på att jaga nåt som jag inte tillåter. Skogsfågel är det som är tillåtet för henne, och det gillar hon. Hon behöver få lite motivation att vilja gå iväg ifrån mig annars går hon mest hos mig, strax bakom mig, när vi är ute.
Nu går jag med Lin på vägar där jag vet att det finns mycket hare och rådjur. Hon får gå med flexikoppel och har ett halsband på sig som jag kan spruta citronspray med en fjärrkontroll ifall hon drar iväg i ett viltspår eller efter ett djur och inte lyssnar. Jag tycker att det har blivit bättre men är ännu inte säker på nåt sätt. Så småningom ska jag släppa flexit och ha lina på henne tänkte jag. Och förhoppningsvis så ska det så småningom funka att ha henne helt lös. Men innan dess vill jag se att hon reagerar på rätt sätt när hon verkligen har ett djur inom synhåll och inte bara känner doften. Hon får ju givetvis beröm dom gånger hon väljer att titta på mej eller kommer till mig. Fördelen med vintern är ju att jag kan se vilken sorts spår det är som hon intresserar sig för. Jag vill ju inte förstöra intresset för människospår.
Här är vi på "Björnvägen" som jag kallar den för att vi såg färska björnspår på den en vårdag när vi var ute och red. Tack och lov såg vi inte björnen. Och jag hoppas slippa se nån framöver. Vägen är som ni ser rätt så lång och rak. Tyvärr måste man gå samma väg tillbaka, men den är lätt att gå så det gör inte så mycket.
Den enda andra träning som jag verkligen gör med Lin är ju förstås slalom. Det går ganska bra och hon tar nu en hel slalom utan hjälp av bågarna. Hon går nästan alltid in från rätt håll oavsett var hon kommer ifrån. Det går inte så fort än men det kommer nog med säkerheten. Vi jobbar ofta med slalomen delad i 3 delar och ställd i en triangel. Det är ett bra sätt att bara jobba framåt och inte ta om när det blir fel. Och så behöver man inte så stor plats, vilket är en fördel nu när det är så mycket snö och inte så mycket plogat. Jag vill ju gärna byta ställe för träningen så att jag inte gör lika hela tiden.
Sen har vi ju agilityträningen i ridhuset varannan torsdag så ikväll ska vi iväg! Den är ju himla rolig men ibland tycker jag det är svårt att träna nåt riktigt med Lin. Om man har båda hundarna med, som jag har, så är det lite svårt att byta mellan dom och göra träningen vettig för båda. Förmodligen är det jag som är dålig på att tänka till om hur jag ska göra. En sak som är bra med ridhusträningen är i alla fall att Lin har lärt sig att inte bry sig så mycket om det runt omkring. Hon är lugn och sansad medan jag tränar Hedvig, oavsett om hon sitter bunden eller ligger i buren. Fast hästbajset är en höjdare tycker hon. Ibland är det svårt att få henne att strunta i det och koncentrera sig på det vi gör.
Med Hedvig tränar jag egentligen ingenting förutom ridhusträningen, som hon verkligen gillar. Hon är alltid jättetaggad då och jag tycker att det går väldigt bra med hennes träning. Hon är ju fortfarande långsam men lite bättre har det blivit tycker jag. Framför allt är hon glad hela tiden, även om det blir fel. I april ska vi gå kurs med Åsa Emanuelsson och det tror jag kan bli en höjdare. Det ser vi fram emot! Fast jag har hört att det är då vi kommer att behöva kondisen vi har fått av att pulsa i snön...;-))
Torsdag kväll:
Nu har vi varit på träning i ridhuset. Det var jätte-jätte-jättekul! Hedvig var väldigt alert och glad och det gick riktigt bra att träna. Och Linelutten hon gjorde några hela slalom med bra fart och helt rätt! Och en hel liten träningshoppbana med 13 hinder klarade hon av med några små missar bara. Oj vad man blir glad! Ett väldigt roligt sätt att tillbringa en kväll alltså.
En dusch och lite fika, lite uppdatering av bloggen och så är det dags att hoppa i kanoten.
Avslutar med en bild från vårt jobbmöte i stan i tisdags. Ännu så länge har vi våra Tant-i-Loop Filmsmöten på Törners konditori medan vi väntar på att hitta en gemensam lokal. Vi hamnade denna tisdag mitt i bäbis-timmen... Kolla in raden av bäbisar som matas av sina fikande mammor :-)
Gonatt!
Lätt nederbörd...
sa dom på tv4-vädret imorse. Redan när jag klev ur sängen snöade det och förmodligen har det gjort det hela natten. Jag har ju tidigare uttryckt en önskan om att det kan räcka nu. Nåja, inget jag kan göra nåt år i alla fall. Tänkte att snöflingorna skulle synas på bilden men det blev bara grått...
Helgen har varit lugn efter en hektisk vecka. Tisdagen tillbringade jag i stan med möten, flera olika och en god sushi-lunch däremellan. Bra möten var det också för jag fick mera jobb. Onsdag var jag på Filmpoolen hela dan och textade klart filmen. Så nu är den färdig hoppas jag. Jag ska bara försöka hitta nån engelskspråkig person som kan titta igenom den och kolla att det är rätt flyt och så. Torsdag klämde jag in en promenad hos Gittan på eftermiddan och på kvällen hade jag och AnnaKarin kurs i Dille. Det var inte så många deltagare i grupperna den här gången så dom hann träna mycket. Och duktiga blir dom. Det är roligt att se att det går så mycket framåt trots att dom inte kan träna mellan gångerna. Fredag jobbade jag hela dan förutom en hundpromenad förstås. Noah var här för Harriet jobbade både dag och kväll och Voys hade farit till Åre en sväng. Vädret var jättefint och soligt. Noah och Lovis höll med mig om att det är för mycket pulsande i djupsnö men Fröknarna Fläck har inget emot att pulsa. På kvällen åkte Johanna till stan. Jag och Klas åt en delikat fläskfilé som Klas lagade till. Gott, gott!
Fröknarna Fläck kollar in nåt spännande.
Noah pulsar på. Lovis är nånstans i drivorna bakom...
Lördag var det kanonväder! Solen sken och det var nästan lite vår i luften. Jag tog en långpromenad med hundarna på förmiddan. Det var så skönt så att jag hade kunnat gå hur långt som helst men rundan tog inte mer än ca 1½ timme. Jag fikade, gjorde en teckning och sen tog jag på mej skidorna och åkte en vända. Spåret var nykört så det var jättehärligt. Lin fick dra lite på hemvägen där det är platt eller nerför. Det gick så himla bra. Och så lärde jag henne att springa vid sidan av mig utan att dra, med kommandot "Sidan". Funkade kanon.
Hedvig springer gärna före bara hon slipper ha lina på sig. Lin jobbar som en riktig draghund.
På kvällen hade vi totalförbud på att titta på Ettan på tv mellan 20.00 och 21.35. Detta av naturliga orsaker. Namnet på en av deltagarna i Melodifestivalen är nämligen förbjudet att säga i mitt hus och alla vet det. Jag ville inte chansa på att råka se just det bidraget. Men Johanna och Klas smygtittade så jag fick i alla fall veta hur det gick. En del av er vet nog vilket bidrag det gäller, ni andra får gissa.
Söndagen bjöd på lite sämre väder så vi tog lite sovmorron. Mitt på dan tog jag den vanliga rundan med hundarna. Klas hade kört den med skotern ett par varv på lördan så den gick ganska bra att gå. Men bitvis var det ganska löst så det tog lite längre tid än vanligt att gå. Men skönt var det i alla fall.
Lin avverkade lite på vägen.
Lin fräser på... En gran med boxhandske? Vem lurar bakom trädet?
På eftermiddan kom Harriet förbi med en påse "munkringer" och fick sig förstås en kopp kaffe. Sen åt vi kycklingmiddag och umgicks en stund. Efter middan hamnade vi föstås på golvet med hundarna.
Hundhög...
Hund- och Harriethög
När Harriet och grabbarna åkt hem så var det dags att umgås med Martin Beck en stund igen. Fast först hann jag med en skvätt av Parlamentet också. Det är ett riktigt bra program tycker jag.
Och så är det då dags att ta tag i en ny vecka. Måste försöka hitta tid att gå på bio och se "Män som hatar kvinnor". Fast det vete sjutton om det går den här veckan. Vi får se.
Helgen har varit lugn efter en hektisk vecka. Tisdagen tillbringade jag i stan med möten, flera olika och en god sushi-lunch däremellan. Bra möten var det också för jag fick mera jobb. Onsdag var jag på Filmpoolen hela dan och textade klart filmen. Så nu är den färdig hoppas jag. Jag ska bara försöka hitta nån engelskspråkig person som kan titta igenom den och kolla att det är rätt flyt och så. Torsdag klämde jag in en promenad hos Gittan på eftermiddan och på kvällen hade jag och AnnaKarin kurs i Dille. Det var inte så många deltagare i grupperna den här gången så dom hann träna mycket. Och duktiga blir dom. Det är roligt att se att det går så mycket framåt trots att dom inte kan träna mellan gångerna. Fredag jobbade jag hela dan förutom en hundpromenad förstås. Noah var här för Harriet jobbade både dag och kväll och Voys hade farit till Åre en sväng. Vädret var jättefint och soligt. Noah och Lovis höll med mig om att det är för mycket pulsande i djupsnö men Fröknarna Fläck har inget emot att pulsa. På kvällen åkte Johanna till stan. Jag och Klas åt en delikat fläskfilé som Klas lagade till. Gott, gott!
Fröknarna Fläck kollar in nåt spännande.
Noah pulsar på. Lovis är nånstans i drivorna bakom...
Lördag var det kanonväder! Solen sken och det var nästan lite vår i luften. Jag tog en långpromenad med hundarna på förmiddan. Det var så skönt så att jag hade kunnat gå hur långt som helst men rundan tog inte mer än ca 1½ timme. Jag fikade, gjorde en teckning och sen tog jag på mej skidorna och åkte en vända. Spåret var nykört så det var jättehärligt. Lin fick dra lite på hemvägen där det är platt eller nerför. Det gick så himla bra. Och så lärde jag henne att springa vid sidan av mig utan att dra, med kommandot "Sidan". Funkade kanon.
Hedvig springer gärna före bara hon slipper ha lina på sig. Lin jobbar som en riktig draghund.
På kvällen hade vi totalförbud på att titta på Ettan på tv mellan 20.00 och 21.35. Detta av naturliga orsaker. Namnet på en av deltagarna i Melodifestivalen är nämligen förbjudet att säga i mitt hus och alla vet det. Jag ville inte chansa på att råka se just det bidraget. Men Johanna och Klas smygtittade så jag fick i alla fall veta hur det gick. En del av er vet nog vilket bidrag det gäller, ni andra får gissa.
Söndagen bjöd på lite sämre väder så vi tog lite sovmorron. Mitt på dan tog jag den vanliga rundan med hundarna. Klas hade kört den med skotern ett par varv på lördan så den gick ganska bra att gå. Men bitvis var det ganska löst så det tog lite längre tid än vanligt att gå. Men skönt var det i alla fall.
Lin avverkade lite på vägen.
Lin fräser på... En gran med boxhandske? Vem lurar bakom trädet?
På eftermiddan kom Harriet förbi med en påse "munkringer" och fick sig förstås en kopp kaffe. Sen åt vi kycklingmiddag och umgicks en stund. Efter middan hamnade vi föstås på golvet med hundarna.
Hundhög...
Hund- och Harriethög
När Harriet och grabbarna åkt hem så var det dags att umgås med Martin Beck en stund igen. Fast först hann jag med en skvätt av Parlamentet också. Det är ett riktigt bra program tycker jag.
Och så är det då dags att ta tag i en ny vecka. Måste försöka hitta tid att gå på bio och se "Män som hatar kvinnor". Fast det vete sjutton om det går den här veckan. Vi får se.
En ny musdräkt...
har jag köpt mig! Ni som träffar mig ofta vet att jag nästan bott i min gamla bruna musdräkt sen ett par år. Och nu har jag fått tag på en "musdräkt de luxe" ! Jamen, vad är då en musdräkt??? En Haglöfs fleecetröja som är lite lurvig utanpå och väldigt skön. Jag köpte min gamla bruna på Outlet i Avesta och har som sagt nästan bott i den sen dess. Mo-tanterna köpte sig en varsin förra året dom också. Gittan en brunbeige och AnnaKarin en svart. Men nu har jag alltså en ny, en orange variant som är lite glansig i pälsen och sååååå snygg! Visst är det fjolligt är det att vara så lycklig över en tröja, men jag blir verkligen glad av den! Och, ja, jag gillar orange...
En sak som ni kanske undrar är varför det heter musdräkt... Där kommer givetvis Klas in i bilden. Jag hade sorkfeber runt julen -07. En riktigt läskig influensasort som man får från sork, jag går inte in på fler detaljer om det. Sjuk var jag i alla fall ganska länge. Gittans man som är en humoristisk människa sa att jag hade haft musfeber. Nån vecka efter att jag frisknat till så skulle vi åka in till stan. Jag hade tagit på mig den bruna lurviga tröjan och ett par brallor i samma färgskala. Klas tittade på mig och därmed var det alltså kört: - Jaha, du har tagit på dej muuuusdräkten! sa han och skrattade. Sen dess har den hetat det. Så nu vet ni. Nog om detta.
I lördags eftermiddag kom Harriet, Rikard och grabbarna Grå och åt middag med oss. Jag passade på att experimentera lite med köttfärsen och det blev "Ingridska baconrullader med klyftpotatis och ingefärsbananyoghurt". Låter det gott? Ingen klagade i alla fall, men dom vågade väl inte :-)) Jag tyckte i alla fall att det var gott. Hör av er om ni vill ha receptet. Och Harriet höll sig faktiskt vaken efter kaffet. Kanske för att hon tog en tupplur medan jag lagade maten....;-)
I går var vi på årsmöte på Vallhundsklubben. Mötet var förlagt till Åsbo gård som har 120 mjölkkor i lösdrift med robotmjölkning. Vi fick en guidad tur runt anläggningen av ägaren Fredrik Åsbo. Jätteintressant att få se hur en sån anläggning fungerar. Det är ju lite svårt att tänka sig att korna ska vilja gå och mjölka sig själva i en maskin, men det fungerar tydligen alldeles utmärkt. Allting var datorstyrt, till och med borsten som korna kliade sig emot... Och kossorna såg ut att trivas. Dom små kalvarna var så himla söta. AnnaKarin tyckte att dom såg ut som små bordercolliesar...?
Många kossor blir det! Tur att jag kommit över min ko-skräck! ;-))
Efter turen blev det fika och sedan själva årsmötet. Det var ett väldigt trevligt möte. Stämningen i klubben är trevlig och människorna är väldigt trivsamma. Vi får hoppas på att det blir ett år med fullt med vallningsaktiviteter.
När jag kom hem tog jag en långpromenad med hundarna på den enda plogade vägen som finns på flera mils omkrets. Tack Lennart! Då räknar jag förstås inte den vanliga bilvägen. Nej, det är en skogsväg där man kan släppa hundarna och gå utan att bli överkörd av timmerbilar och annat löst. Nu vill jag inte ha mer snö, det räcker nu!
När jag kom hem igen tog jag ett pass i tvättstugan. Och hur kul är det på en skala? Nåja, det är ju kul efteråt. Efter en god middag så var det åter söndag kväll och alltså dags att umgås med Martin Beck en stund innan sängdags.
Idag har jag varit på Filmpoolen hela dan och lagt engelsk text på min film om Älg-Sune. Den ska sen skickas utomlands för att förhoppningsvis landa i någon tysk eller engelsk tv så småningom. Det var jätteroligt, för det är ju en massa med sån där textning som man inte tänker på när man ser nåt textat på tv. Och det är kul att lära sig nåt nytt. Jag hann göra ungefär halva filmen färdig så jag ska nog dit på onsdag igen och göra klart. Och då är filmen ändå bara 20 minuter lång. Det tar tid...
Nä, nu vill hundarna ut och slå en kvällspink. Jag tror jag följer med dom en sväng.
En sak som ni kanske undrar är varför det heter musdräkt... Där kommer givetvis Klas in i bilden. Jag hade sorkfeber runt julen -07. En riktigt läskig influensasort som man får från sork, jag går inte in på fler detaljer om det. Sjuk var jag i alla fall ganska länge. Gittans man som är en humoristisk människa sa att jag hade haft musfeber. Nån vecka efter att jag frisknat till så skulle vi åka in till stan. Jag hade tagit på mig den bruna lurviga tröjan och ett par brallor i samma färgskala. Klas tittade på mig och därmed var det alltså kört: - Jaha, du har tagit på dej muuuusdräkten! sa han och skrattade. Sen dess har den hetat det. Så nu vet ni. Nog om detta.
I lördags eftermiddag kom Harriet, Rikard och grabbarna Grå och åt middag med oss. Jag passade på att experimentera lite med köttfärsen och det blev "Ingridska baconrullader med klyftpotatis och ingefärsbananyoghurt". Låter det gott? Ingen klagade i alla fall, men dom vågade väl inte :-)) Jag tyckte i alla fall att det var gott. Hör av er om ni vill ha receptet. Och Harriet höll sig faktiskt vaken efter kaffet. Kanske för att hon tog en tupplur medan jag lagade maten....;-)
I går var vi på årsmöte på Vallhundsklubben. Mötet var förlagt till Åsbo gård som har 120 mjölkkor i lösdrift med robotmjölkning. Vi fick en guidad tur runt anläggningen av ägaren Fredrik Åsbo. Jätteintressant att få se hur en sån anläggning fungerar. Det är ju lite svårt att tänka sig att korna ska vilja gå och mjölka sig själva i en maskin, men det fungerar tydligen alldeles utmärkt. Allting var datorstyrt, till och med borsten som korna kliade sig emot... Och kossorna såg ut att trivas. Dom små kalvarna var så himla söta. AnnaKarin tyckte att dom såg ut som små bordercolliesar...?
Många kossor blir det! Tur att jag kommit över min ko-skräck! ;-))
Efter turen blev det fika och sedan själva årsmötet. Det var ett väldigt trevligt möte. Stämningen i klubben är trevlig och människorna är väldigt trivsamma. Vi får hoppas på att det blir ett år med fullt med vallningsaktiviteter.
När jag kom hem tog jag en långpromenad med hundarna på den enda plogade vägen som finns på flera mils omkrets. Tack Lennart! Då räknar jag förstås inte den vanliga bilvägen. Nej, det är en skogsväg där man kan släppa hundarna och gå utan att bli överkörd av timmerbilar och annat löst. Nu vill jag inte ha mer snö, det räcker nu!
När jag kom hem igen tog jag ett pass i tvättstugan. Och hur kul är det på en skala? Nåja, det är ju kul efteråt. Efter en god middag så var det åter söndag kväll och alltså dags att umgås med Martin Beck en stund innan sängdags.
Idag har jag varit på Filmpoolen hela dan och lagt engelsk text på min film om Älg-Sune. Den ska sen skickas utomlands för att förhoppningsvis landa i någon tysk eller engelsk tv så småningom. Det var jätteroligt, för det är ju en massa med sån där textning som man inte tänker på när man ser nåt textat på tv. Och det är kul att lära sig nåt nytt. Jag hann göra ungefär halva filmen färdig så jag ska nog dit på onsdag igen och göra klart. Och då är filmen ändå bara 20 minuter lång. Det tar tid...
Nä, nu vill hundarna ut och slå en kvällspink. Jag tror jag följer med dom en sväng.
Åsså var det fredag igen
Jamen herregud, var tar veckorna vägen! Nyss var det måndag och nu är det fredag igen. Visserligen har jag tillbringat delar av veckan i sängen med bl.a. magsjuka, men ändå. Och så missade jag förstås veckans höjdpunkt: Agilityträningen i Dille i går kväll :-((((( Nåja det blir ju fler gånger.
Jag har inte ens varit ute med hundarna, det har Klas fått ta hand om. Han tycker det är skittråkigt att gå med dom, men gör det snällt ändå åt mej när det behövs. Idag orkade jag äntligen ta mig runt stora rundan med dom. Skönt var det, fast jobbigt. Det var bara ett par grader kallt så det var jättehärligt. Det har snöat lite grann inatt, bara lite lätt och fin snö så det gick fint att gå i skoterspåret ändå. Träden är helt fullsmockade med frost och snö och grenarna på granarna ser jättetunga ut. Det började snöa igen medan jag var ute, stora, lätta och vackra flingor. Försökte få med dom på bild men det gick förstås inte med mobilkameran.
När jag satt och jobbade vid datorn på eftermiddan så hörde jag faktiskt lite fågelkvitter utanför från talgoxarna. Det var nog första gången på länge så det kändes lite uppiggande. Jag tror att dom var glada för att Klas fyllde på talgbollar i granen utanför på bron imorse. Våren är nog på väg i alla fall.Och med den farten som veckorna går så lär det inte dröja länge förrän det är maj... Även om man inte tror det när man tittar ut genom hallfönstret ner mot grannen. Snart ser vi inte gärsgårn alls för all snön.
Nä, nu ska jag gå och titta på när några andra dansar. Det får bli så när man har en man som är dansallergiker. Men han har i alla fall lovat att bjuda på en fredagspilsner!
Trevlig helg på er alla!
Jag har inte ens varit ute med hundarna, det har Klas fått ta hand om. Han tycker det är skittråkigt att gå med dom, men gör det snällt ändå åt mej när det behövs. Idag orkade jag äntligen ta mig runt stora rundan med dom. Skönt var det, fast jobbigt. Det var bara ett par grader kallt så det var jättehärligt. Det har snöat lite grann inatt, bara lite lätt och fin snö så det gick fint att gå i skoterspåret ändå. Träden är helt fullsmockade med frost och snö och grenarna på granarna ser jättetunga ut. Det började snöa igen medan jag var ute, stora, lätta och vackra flingor. Försökte få med dom på bild men det gick förstås inte med mobilkameran.
När jag satt och jobbade vid datorn på eftermiddan så hörde jag faktiskt lite fågelkvitter utanför från talgoxarna. Det var nog första gången på länge så det kändes lite uppiggande. Jag tror att dom var glada för att Klas fyllde på talgbollar i granen utanför på bron imorse. Våren är nog på väg i alla fall.Och med den farten som veckorna går så lär det inte dröja länge förrän det är maj... Även om man inte tror det när man tittar ut genom hallfönstret ner mot grannen. Snart ser vi inte gärsgårn alls för all snön.
Nä, nu ska jag gå och titta på när några andra dansar. Det får bli så när man har en man som är dansallergiker. Men han har i alla fall lovat att bjuda på en fredagspilsner!
Trevlig helg på er alla!
Lite helgskoj och en helt vanlig måndag
I fredags byggde vi klart montern på Kärleksutställningen. Den blev jättefin. På en av väggarna hade vi förstorat upp ett bokuppslag ur en bok av Pija Lindenbaum, och på motsatt sida hade vi ett mindra bokuppslag där vi monterade citat ur barnböcker som handlade om kärlek och mellan citaten gjorde vi egna teckningar. Jag visar inte nån bild på hela montern för jag vet inte hur man gör med upphovsrätt för bokuppslaget. Men jag kan i alla fall visa en teckning som jag gjorde på väggen med citaten.
I lördags var vi till Wången och vallade lite grann. Vallhundsklubben hade hyrt ridhuset och Ove Hansson var instruktör och hade tagit med sig några får. Det var många som var intresserade, jag tror vi var 12 st, så man hade inte så mycket tid var, men det var roligt att prova lite i alla fall. Det gick väl inte så himla bra för mej och hundarna men det kanske är förståeligt eftersom dom inte sett ett får sen i september nån gång. Hedvig var jättepigg i början men blev väldigt seg när hon började få order. Lin rände mest omkring och mer jagade får än vallade. Jag överlät bestämmandet över vad som skulle göras till instruktören, och det känner jag väl så här efteråt att jag kanske inte skulle ha gjort. I alla fall inte helt och hållet. Jag får väl tuffa till mej nästa gång, om det blir nån, och säga vad jag vill göra. AnnaKarin, Gittan och Harriet var också med och jag tyckte att det såg ut att gå riktigt bra för dom allihop. Det var riktigt kul att se Noah för han var jätteduktig.
På lördag eftermiddag kom en gammal kompis, Lotta, och hälsade på. Vi jobbade ihop i receptionen på hotell Lapplandia i Riksgränsen för sisådär en 100 år sen och träffas fortfarande lite nu och då. Hon bor i Nyköping numera. I alla fall så kom hon och hennes barn Anna och Martin, hit och åt middag och sen stannade dom över till söndag. Sen skulle dom vidare till sportlovsskidåkning i Åre. Vi hade jättetrevligt som vanligt när vi ses. Det är så skönt med såna gamla kompisar som man har ett särskilt förhållande till. Sådär att även om man inte ses ofta, så när man väl ses så känns det som om ingen tid har gått sen sist. Man fortsätter liksom bara där man slutade förra gången. Förstår ni hur jag menar? Jag tycker det är så häftigt.
När gästerna hade åkt så tog jag en riktig långpromenad med vovvarna i ett par timmar. Det var så fint väder och jag letade upp lite nya vägar som var plogade och skoterkörda så det var väldigt "lättgått" och fint. Sen gjorde jag inget särskilt utom att jag tittade på familjeserien om trollkarlen Merlin på TVoch senare på kvällen umgicks jag som vanligt på söndagarna med Martin Beck en stund. Klas var och fixade i replokalen och Johanna satt vid datorn så jag fick bestämma själv vad jag ville se.
Klas var i grannbyn och jobbade idag så jag fick för ovanlighetens skull lunchsällskap. Trevligt. Sen gick Marita och jag ut med hundarna. Det var ganska kallt -14 grader, men ganska skönt ändå. Skoterspåret var hårt och bra att gå på idag för det var flera skotrar som hade kört där i helgen. Träden var alldeles vita av både rimfrost och snö så allting var alldeles vitt. Vackert som vanligt alltså. Stora vita kristaller täcker grenar och stammar på träden och allt ser verkligen frostbitet och kallt ut. Gallret på hundgården är helt täckt av kristallerna.
På kvällen kom Harriet och grabbarna Grå och tog en kopp kaffe. Det var fullt med fläckig päls, svart päls och lite röd tröja i kökssoffan. Och många fläckiga nosar som var intresserade av vad som fanns på bordet...
Ja, som sagt, en helt vanlig måndag...
I lördags var vi till Wången och vallade lite grann. Vallhundsklubben hade hyrt ridhuset och Ove Hansson var instruktör och hade tagit med sig några får. Det var många som var intresserade, jag tror vi var 12 st, så man hade inte så mycket tid var, men det var roligt att prova lite i alla fall. Det gick väl inte så himla bra för mej och hundarna men det kanske är förståeligt eftersom dom inte sett ett får sen i september nån gång. Hedvig var jättepigg i början men blev väldigt seg när hon började få order. Lin rände mest omkring och mer jagade får än vallade. Jag överlät bestämmandet över vad som skulle göras till instruktören, och det känner jag väl så här efteråt att jag kanske inte skulle ha gjort. I alla fall inte helt och hållet. Jag får väl tuffa till mej nästa gång, om det blir nån, och säga vad jag vill göra. AnnaKarin, Gittan och Harriet var också med och jag tyckte att det såg ut att gå riktigt bra för dom allihop. Det var riktigt kul att se Noah för han var jätteduktig.
På lördag eftermiddag kom en gammal kompis, Lotta, och hälsade på. Vi jobbade ihop i receptionen på hotell Lapplandia i Riksgränsen för sisådär en 100 år sen och träffas fortfarande lite nu och då. Hon bor i Nyköping numera. I alla fall så kom hon och hennes barn Anna och Martin, hit och åt middag och sen stannade dom över till söndag. Sen skulle dom vidare till sportlovsskidåkning i Åre. Vi hade jättetrevligt som vanligt när vi ses. Det är så skönt med såna gamla kompisar som man har ett särskilt förhållande till. Sådär att även om man inte ses ofta, så när man väl ses så känns det som om ingen tid har gått sen sist. Man fortsätter liksom bara där man slutade förra gången. Förstår ni hur jag menar? Jag tycker det är så häftigt.
När gästerna hade åkt så tog jag en riktig långpromenad med vovvarna i ett par timmar. Det var så fint väder och jag letade upp lite nya vägar som var plogade och skoterkörda så det var väldigt "lättgått" och fint. Sen gjorde jag inget särskilt utom att jag tittade på familjeserien om trollkarlen Merlin på TVoch senare på kvällen umgicks jag som vanligt på söndagarna med Martin Beck en stund. Klas var och fixade i replokalen och Johanna satt vid datorn så jag fick bestämma själv vad jag ville se.
Klas var i grannbyn och jobbade idag så jag fick för ovanlighetens skull lunchsällskap. Trevligt. Sen gick Marita och jag ut med hundarna. Det var ganska kallt -14 grader, men ganska skönt ändå. Skoterspåret var hårt och bra att gå på idag för det var flera skotrar som hade kört där i helgen. Träden var alldeles vita av både rimfrost och snö så allting var alldeles vitt. Vackert som vanligt alltså. Stora vita kristaller täcker grenar och stammar på träden och allt ser verkligen frostbitet och kallt ut. Gallret på hundgården är helt täckt av kristallerna.
På kvällen kom Harriet och grabbarna Grå och tog en kopp kaffe. Det var fullt med fläckig päls, svart päls och lite röd tröja i kökssoffan. Och många fläckiga nosar som var intresserade av vad som fanns på bordet...
Ja, som sagt, en helt vanlig måndag...
Fullt med snö i 25:an och överallt
Igår och i förrgår var jag i stan och byggde monter till en utställning om kärlek. Kul tema minsann. Igår tillverkade jag och mina kollegor hjärtan till montern. Det var en riktig pysseleftermiddag. Vi hade väldigt roligt och kände oss som om vi var på dagis ungefär. Vi frossade i ros och rött, pärlor och glitter, piprensare, fjädrar och annat kul. Här får ni se en del av resultatet. Jag ska ta bild på montern sen så får ni se.
På eftermiddan igår hann jag med en promenad i Mo med Gittan, Tito och Bell. Det var jättefint väder, men ganska kallt, ca -15 grader. I alla fall i skuggan. Solen värmde ganska mycket men det var inte så mycket av den varan i skogen. Vi tog en sväng ner på sjön också. Det är så mycket snö så det går inte så bra att gå på sjön just nu. Men framöver våren är det så mysigt att gå i vårsolen där. Och då kan man ha med sig lite fika och sitta i solen och njuta vid vindskyddet. Det ni, det är nåt att längta efter i vintermörkret.
Gittan och alla vovvarna på sjön.
Bell. Tito. Och en bild i mitt projekt att dokumentera älgpassen längs promenadvägarna i Mo. Här nr 15. Fler bilder på älgpass finns i tidigare inlägg.
När vi kom hem till Gittans gård igen så var träden i allén ner mot gården så himla fina så jag var tvungen att ta lite bilder där också. I en av bilderna dök det upp en liten hund.
Och sen frågade Gittan om jag hade sett 25:an... Det är länge tills vi kan valla nåt där! Snö upp till översta tråden i stängslet, och det är bara toppen på stolparna som syns. Men till helgen ska vi i alla fall få valla lite i ridhuset på Wången. Vallhundsklubben har hyrt ridhuset och bjudit in medlemmarna att komma och valla en stund på lördag. Det ska bli jättekul. Ridhuset på Wången är jättefint, det är dubbelt så stort som ett vanligt ridhus för det används ofta för att träna körning med häst och vagn. Jag har varit där på några ridkurser och även spelat in en film om agility där.
Så här ser det alltså ut i 25:an just nu.
Hela kvällen igår gick åt till jobbmöte om nästa film så det blev en kort och kall månskenspromenad med hundarna när jag kom hem. Sen hjälpte Johanna mej att tona håret. Jag tyckte att det var för mycket grått, så det behövde piggas upp lite. Jag ska klippa bort en bit hos frissan idag också. Sen blir jag nog lite snyggare...;-))
Häromkvällen var Harriet och grabbarna och hälsade på en sväng. Vi hamnade på golvet som vanligt och Harriet och jag tog bilder från varsitt håll på Lin och Voys som busade loss medan pappa Noah försökte sova.
Sen fick Harriet en kopp kaffe och efter den så slocknade hon på kökssoffan... Hon är nog den enda jag känner som somnar av kaffe...
Dom här bilderna är från en promenad i förrgår. Idag är det lika vackert ute som igår och i förrgår så det blir förmodligen några bilder till idag. Och lika jobbigt att gå är det förmodligen. Snö är vackert, men man måste ju erkänna att det är lättare att gå när det är mindre snö eller plogat...
Avslutar med en bild på Klas bil från i söndags då den hade stått sen i fredags natt när han kom hem från spelningen. Den ser mer ut som nåt slags jeep än en 245:a. Det han komma mycket snö på dom 2 dygnen. Nu kan det få vara nog ett tag med snöandet.
På eftermiddan igår hann jag med en promenad i Mo med Gittan, Tito och Bell. Det var jättefint väder, men ganska kallt, ca -15 grader. I alla fall i skuggan. Solen värmde ganska mycket men det var inte så mycket av den varan i skogen. Vi tog en sväng ner på sjön också. Det är så mycket snö så det går inte så bra att gå på sjön just nu. Men framöver våren är det så mysigt att gå i vårsolen där. Och då kan man ha med sig lite fika och sitta i solen och njuta vid vindskyddet. Det ni, det är nåt att längta efter i vintermörkret.
Gittan och alla vovvarna på sjön.
Bell. Tito. Och en bild i mitt projekt att dokumentera älgpassen längs promenadvägarna i Mo. Här nr 15. Fler bilder på älgpass finns i tidigare inlägg.
När vi kom hem till Gittans gård igen så var träden i allén ner mot gården så himla fina så jag var tvungen att ta lite bilder där också. I en av bilderna dök det upp en liten hund.
Och sen frågade Gittan om jag hade sett 25:an... Det är länge tills vi kan valla nåt där! Snö upp till översta tråden i stängslet, och det är bara toppen på stolparna som syns. Men till helgen ska vi i alla fall få valla lite i ridhuset på Wången. Vallhundsklubben har hyrt ridhuset och bjudit in medlemmarna att komma och valla en stund på lördag. Det ska bli jättekul. Ridhuset på Wången är jättefint, det är dubbelt så stort som ett vanligt ridhus för det används ofta för att träna körning med häst och vagn. Jag har varit där på några ridkurser och även spelat in en film om agility där.
Så här ser det alltså ut i 25:an just nu.
Hela kvällen igår gick åt till jobbmöte om nästa film så det blev en kort och kall månskenspromenad med hundarna när jag kom hem. Sen hjälpte Johanna mej att tona håret. Jag tyckte att det var för mycket grått, så det behövde piggas upp lite. Jag ska klippa bort en bit hos frissan idag också. Sen blir jag nog lite snyggare...;-))
Häromkvällen var Harriet och grabbarna och hälsade på en sväng. Vi hamnade på golvet som vanligt och Harriet och jag tog bilder från varsitt håll på Lin och Voys som busade loss medan pappa Noah försökte sova.
Sen fick Harriet en kopp kaffe och efter den så slocknade hon på kökssoffan... Hon är nog den enda jag känner som somnar av kaffe...
Dom här bilderna är från en promenad i förrgår. Idag är det lika vackert ute som igår och i förrgår så det blir förmodligen några bilder till idag. Och lika jobbigt att gå är det förmodligen. Snö är vackert, men man måste ju erkänna att det är lättare att gå när det är mindre snö eller plogat...
Avslutar med en bild på Klas bil från i söndags då den hade stått sen i fredags natt när han kom hem från spelningen. Den ser mer ut som nåt slags jeep än en 245:a. Det han komma mycket snö på dom 2 dygnen. Nu kan det få vara nog ett tag med snöandet.
