Lååångt inlägg med mycket bilder
Jag har helt fel uppfattning om vilken dag det är... Jag var ju på vallningskurs måndag och tisdag och kom hem på onsdag kväll efter att ha suttit på tåget mest hela dan. Så i förrgår hade jag liksom måndag, fast det var torsdag, om ni förstår hur jag menar. Och igår var det alltså fredag på riktigt. Och nu är det lördag morron. Världens kortaste vecka alltså.
Nå, i alla fall så har jag haft det jättebra medan jag var på semester. På söndag kväll kom vi till Liens camping i Riddarhyttan. Vi skulle bo där i en stuga tillsammans med Cia och Susse och alla hundarna. När vi kom dit såg campingägaren ut som ett frågetecken för han hade för sig att vi bara hade preliminärbokat stugan. Jag visste att Peter hade bokat stugan "på riktigt" så jag antog att det skulle fixa sig. Det gjorde det också men problemet var att det inte var nån värme i stugan. Vi fick därför åka iväg och äta i Skinnskatteberg så länge och hoppas på att stugan hann bli varm innan vi kom tillbaka. Vi intog en s.k. måltid på korvmojjen i Skinnskatteberg. Min bestod mest av senap och ketchup med lite korv och mos till. Nåja det fick duga och när vi kom tillbaka till campingen mötte vi upp med Cia och Susse och så flyttade vi in i stugan. Det var fortfarande lite kyligt men värmen var på gång. 4 personer och 7 hundar hjälpte till att värma upp och vi hade en mysig kväll med godis och diverse dryck. Hundarna skötte sig ypperligt och människorna bråkade inget dom heller ;-)) Lin och Peg (Cias unga hund) busade hela kvällen, men annars var det lugnt.
På måndag morron åkte vi till Peter i Lerkulan i Skinnskatteberg. Vi började i köket med lite presentationer och teori och en stärkande kopp kaffe. Efter en stund var vi alla jättesugna på att komma ut i fårhagen och prova!
Peter, positiv och pedagogisk instruktör!
Så var det dags för fårhagen. Hedvig och jag var först ut. En av tackorna blev jättekär i Hedvig och gick hela tiden efter henne istället för att flytta sig så det var lite svårt att få till nåt. Men till slut så hade vi utfört det vi skulle göra ändå (flankering och fösning). Den besvärliga tackan var sen lika kär i alla hundarna (utom Lin och Cookie) och blev på eftermiddagen avstängd från hagen. Efter att sen ha sett dom andra hundarna jobba så var det dags för Lin. Hon var lite yster och okoncentrerad i början men det tog sig och på slutet gick det riktigt bra med drivningen. På stora bilden nedan är det Linda och Bob som försöker få ordning på den kärlekskranka tackan.
Cia och Peg. Peter övervakar Lena och Cookies jobb
Lena och Cookie. Susse och Tintin får instruktioner
Cias snygga hundbil, Golf Caddy HD edition.
Lena, Susse och Linda. Vi vallade i Peters trädgård.
Lindas Bob, syster till Hedvig. Vissa likheter finns...
Linda och Bob. Cia och pigga Peg.
Lena ökar trycket: -"Duuu! Duuu!!!!" Peter ser till att det blir rätt.
Fikabordet i stugan på måndag kväll...
När vi hade teori i köket på tisdag morron fick Peters vovvar ligga i buren. Den vänstra är en av hans nya hundar som heter Spot och den högra är vackra Ville som är pappa till AnnaKarins Is. I hagen fick vi hjälp att hålla reda på fåren av Tarzan som är en av Peters tävlingshundar.
Efter teorin gick vi ut i hagen igen och satte igång. Solen sken och det var riktigt härligt att vara ute. Vi fick börja med att göra det vi gjorde sist på måndag eftermiddagen. För dom flesta var det flankering och fösning. Sen fick vi lära oss att förbereda för delning. I den träningen är det meningen att man själv också får öva på att lära sig läsa fåren, vilket ju är väldigt viktigt att man kan. Annars är det ju svårt att lära hunden att göra rätt... Nyttig träning för mig!
Efter lunch gick vi igenom hur man tränar för fålla. Tanken är att lära hunden att sikta in i fållan och inte mot föraren och man tränar i en vid, öppen fålla utan grind till att börja med.
Sen fick vi göra en kedja av olika moment. Fösa - flankera - fösa - förbereda delning - drivning in i fålla. Det gick jättebra för oss allihop. Mina båda hundar är ju väldigt olika, Hedvig försiktig och mjuk och väldigt lydig. Lin däremot är framåt och busig men faktiskt ganska lydig ihop med fåren. Det är i alla fall jättekul att jobba med båda två även om det kräver mycket av mig.
Peter är väldigt noga med att man ska förstå vad man gör och att man ska komma ihåg hur man ska träna vidare. Det känns nu som om jag har tydliga riktlinjer för träningen och vet vad jag ska göra när vi påbörjar träningen själva. Det känns bra att ha flera olika saker att träna vidare på. Vallning är roligt! Men svårt...
Tackorna är beredda. Fast dom hade hoppat ut ur hagen ett par gånger innan... Det var ju så mycket snö så hagen var inte tillräckligt hög på vissa ställen. Och det visste fåren.
Peter och Tarzan hjälper Cia och Peg.
Lena och Cookie.
Peters fina vallningsstav som vi fick låna när det behövdes. Och det gjorde det ofta...
På tisdag eftermiddag avslutades kursen och vi åkte tillbaka hem till Lena i Hälleforsnäs. När vi kom lite söderöver hade snön nästan försvunnit. Vi handlade lite på vägen och jag bjöd Lena på middag på kvällskvisten. Vi var inte direkt hysteriskt pigga efter maten så efter en stunds softande i soffan och en kort hundpink så var det sängdags. Vi somnade alla ovaggade...
På onsdag morron MMS-ade Nina snödroppar på bild och sa att lärkan drillade för fullt hos henne. Och så här så det ut i Lenas rabatt på onsdag morron. Jag kan säga att jag inte var särskilt sugen på att åka norrut...
Lenas rabatt med snödroppar och krokus.
Lena i trädgården. Inte mycket snö kvar där...
Efter en tacobuffe på restaurang i Eskilstuna med Lena och Stig så var det dags att hoppa på tåget hemåt.
Utsikt från tågfönstret i Södertäljetrakten.
Jag hade byte i Stockholm och en timme på mej till Östersundatåget så jag tog en liten promenad med hundarna längs kanalen som går förbi Centralen (Karlbergskanalen?). Det var soligt och fint och på gatan var det massor med folk som Lin trodde att hon skulle få hälsa på.
Stockholmshundar.
När vi klev på tåget igen så somnade båda hundarna och sov lugnt tills vi kom till Östersund vid 21-tiden. En lugn resa alltså. Klas kom och hämtade mig på stationen. Hemma var det lika mycket snö som när jag åkte så morronpromenaden på tordag såg ut så här:
Hedvig spanar.
Lin, Lin och Lin...
Lovis, Hedvig och Lin på den lååånga raka vägen.
Lin på språng. Lin i djupsnö. En fin byst av snö som jag hittade i skogen.
Torsdag kväll bjöds det på träning i Dille. Jättekul som vanligt. Hedvig var riktigt på hugget och tjuvstaratade till och med. Lin klarade hela slalomen felfritt flera gånger. AnnaKarin påpekade att jag måste börja träna uppfarter på balansen med Lin eftersom hon oftast missar uppfarten numera. Det blir att ta tag i det så fort vi får ut banan. Nerfarterna funkar oftast jättebra i alla fall. Och gungbrädan börja funka bättre också. Hon tycker att den är lite läskig och hoppar av ibland. Men kommer ihåg att stanna på kontaktfältet dom gångerna hon går över hela.
Fredagen förflöt i arbetets tecken och gick alldeles för fort. En sen långpromenad med Marita och Linus och en slö kväll i soffan blev det. Och idag är det alltså lördag och solen skiner. Det droppar från taket och kanske är våren på väg i alla fall. Och nu blir det promenad i snön igen!
Nå, i alla fall så har jag haft det jättebra medan jag var på semester. På söndag kväll kom vi till Liens camping i Riddarhyttan. Vi skulle bo där i en stuga tillsammans med Cia och Susse och alla hundarna. När vi kom dit såg campingägaren ut som ett frågetecken för han hade för sig att vi bara hade preliminärbokat stugan. Jag visste att Peter hade bokat stugan "på riktigt" så jag antog att det skulle fixa sig. Det gjorde det också men problemet var att det inte var nån värme i stugan. Vi fick därför åka iväg och äta i Skinnskatteberg så länge och hoppas på att stugan hann bli varm innan vi kom tillbaka. Vi intog en s.k. måltid på korvmojjen i Skinnskatteberg. Min bestod mest av senap och ketchup med lite korv och mos till. Nåja det fick duga och när vi kom tillbaka till campingen mötte vi upp med Cia och Susse och så flyttade vi in i stugan. Det var fortfarande lite kyligt men värmen var på gång. 4 personer och 7 hundar hjälpte till att värma upp och vi hade en mysig kväll med godis och diverse dryck. Hundarna skötte sig ypperligt och människorna bråkade inget dom heller ;-)) Lin och Peg (Cias unga hund) busade hela kvällen, men annars var det lugnt.
På måndag morron åkte vi till Peter i Lerkulan i Skinnskatteberg. Vi började i köket med lite presentationer och teori och en stärkande kopp kaffe. Efter en stund var vi alla jättesugna på att komma ut i fårhagen och prova!
Peter, positiv och pedagogisk instruktör!
Så var det dags för fårhagen. Hedvig och jag var först ut. En av tackorna blev jättekär i Hedvig och gick hela tiden efter henne istället för att flytta sig så det var lite svårt att få till nåt. Men till slut så hade vi utfört det vi skulle göra ändå (flankering och fösning). Den besvärliga tackan var sen lika kär i alla hundarna (utom Lin och Cookie) och blev på eftermiddagen avstängd från hagen. Efter att sen ha sett dom andra hundarna jobba så var det dags för Lin. Hon var lite yster och okoncentrerad i början men det tog sig och på slutet gick det riktigt bra med drivningen. På stora bilden nedan är det Linda och Bob som försöker få ordning på den kärlekskranka tackan.
Cia och Peg. Peter övervakar Lena och Cookies jobb
Lena och Cookie. Susse och Tintin får instruktioner
Cias snygga hundbil, Golf Caddy HD edition.
Lena, Susse och Linda. Vi vallade i Peters trädgård.
Lindas Bob, syster till Hedvig. Vissa likheter finns...
Linda och Bob. Cia och pigga Peg.
Lena ökar trycket: -"Duuu! Duuu!!!!" Peter ser till att det blir rätt.
Fikabordet i stugan på måndag kväll...
När vi hade teori i köket på tisdag morron fick Peters vovvar ligga i buren. Den vänstra är en av hans nya hundar som heter Spot och den högra är vackra Ville som är pappa till AnnaKarins Is. I hagen fick vi hjälp att hålla reda på fåren av Tarzan som är en av Peters tävlingshundar.
Efter teorin gick vi ut i hagen igen och satte igång. Solen sken och det var riktigt härligt att vara ute. Vi fick börja med att göra det vi gjorde sist på måndag eftermiddagen. För dom flesta var det flankering och fösning. Sen fick vi lära oss att förbereda för delning. I den träningen är det meningen att man själv också får öva på att lära sig läsa fåren, vilket ju är väldigt viktigt att man kan. Annars är det ju svårt att lära hunden att göra rätt... Nyttig träning för mig!
Efter lunch gick vi igenom hur man tränar för fålla. Tanken är att lära hunden att sikta in i fållan och inte mot föraren och man tränar i en vid, öppen fålla utan grind till att börja med.
Sen fick vi göra en kedja av olika moment. Fösa - flankera - fösa - förbereda delning - drivning in i fålla. Det gick jättebra för oss allihop. Mina båda hundar är ju väldigt olika, Hedvig försiktig och mjuk och väldigt lydig. Lin däremot är framåt och busig men faktiskt ganska lydig ihop med fåren. Det är i alla fall jättekul att jobba med båda två även om det kräver mycket av mig.
Peter är väldigt noga med att man ska förstå vad man gör och att man ska komma ihåg hur man ska träna vidare. Det känns nu som om jag har tydliga riktlinjer för träningen och vet vad jag ska göra när vi påbörjar träningen själva. Det känns bra att ha flera olika saker att träna vidare på. Vallning är roligt! Men svårt...
Tackorna är beredda. Fast dom hade hoppat ut ur hagen ett par gånger innan... Det var ju så mycket snö så hagen var inte tillräckligt hög på vissa ställen. Och det visste fåren.
Peter och Tarzan hjälper Cia och Peg.
Lena och Cookie.
Peters fina vallningsstav som vi fick låna när det behövdes. Och det gjorde det ofta...
På tisdag eftermiddag avslutades kursen och vi åkte tillbaka hem till Lena i Hälleforsnäs. När vi kom lite söderöver hade snön nästan försvunnit. Vi handlade lite på vägen och jag bjöd Lena på middag på kvällskvisten. Vi var inte direkt hysteriskt pigga efter maten så efter en stunds softande i soffan och en kort hundpink så var det sängdags. Vi somnade alla ovaggade...
På onsdag morron MMS-ade Nina snödroppar på bild och sa att lärkan drillade för fullt hos henne. Och så här så det ut i Lenas rabatt på onsdag morron. Jag kan säga att jag inte var särskilt sugen på att åka norrut...
Lenas rabatt med snödroppar och krokus.
Lena i trädgården. Inte mycket snö kvar där...
Efter en tacobuffe på restaurang i Eskilstuna med Lena och Stig så var det dags att hoppa på tåget hemåt.
Utsikt från tågfönstret i Södertäljetrakten.
Jag hade byte i Stockholm och en timme på mej till Östersundatåget så jag tog en liten promenad med hundarna längs kanalen som går förbi Centralen (Karlbergskanalen?). Det var soligt och fint och på gatan var det massor med folk som Lin trodde att hon skulle få hälsa på.
Stockholmshundar.
När vi klev på tåget igen så somnade båda hundarna och sov lugnt tills vi kom till Östersund vid 21-tiden. En lugn resa alltså. Klas kom och hämtade mig på stationen. Hemma var det lika mycket snö som när jag åkte så morronpromenaden på tordag såg ut så här:
Hedvig spanar.
Lin, Lin och Lin...
Lovis, Hedvig och Lin på den lååånga raka vägen.
Lin på språng. Lin i djupsnö. En fin byst av snö som jag hittade i skogen.
Torsdag kväll bjöds det på träning i Dille. Jättekul som vanligt. Hedvig var riktigt på hugget och tjuvstaratade till och med. Lin klarade hela slalomen felfritt flera gånger. AnnaKarin påpekade att jag måste börja träna uppfarter på balansen med Lin eftersom hon oftast missar uppfarten numera. Det blir att ta tag i det så fort vi får ut banan. Nerfarterna funkar oftast jättebra i alla fall. Och gungbrädan börja funka bättre också. Hon tycker att den är lite läskig och hoppar av ibland. Men kommer ihåg att stanna på kontaktfältet dom gångerna hon går över hela.
Fredagen förflöt i arbetets tecken och gick alldeles för fort. En sen långpromenad med Marita och Linus och en slö kväll i soffan blev det. Och idag är det alltså lördag och solen skiner. Det droppar från taket och kanske är våren på väg i alla fall. Och nu blir det promenad i snön igen!
Kommentarer
Postat av: AnnaKarin o Is
Hickade till lite när jag såg bilden på Ville i bilen. Is är faktiskt väldigt lik honom, åtminstone till utseendet, kanske inte lika duktig att valla som Ville men det är väl så att den begränsningen sitter i föraren och inte i hunden......
Trackback