Det sket sej kan man säga...
Ja, ibland går det ju inte riktigt som man vill. Inte blir det nåt MH i helgen, ingen pepparstek, inget besök hos Lena och Stig, ingen vallning hos Cia och INGEN SLAGSTAGLASS!!!! Och varfördådå?? Jo det lilla hundeländet som skulle MH:as löper. Jo just det, hon lööööper. Det gjorde hon ju för sisådär 4 månader sen också så det trodde jag verkligen inte att hon skulle göra just denna helgen. Men det gör hon. Så då får vi vackert stanna hemma.
Jaha, vad gör vi då i helgen? Jo jag kom ju på att jag inte kunde att vara med på Aussieklubbens vallningskurs i Sollefteå2-3/5 pga MH:t. Så då tog jag och ringde och kollade om det möjligen fanns en plats kvar. Och det gjorde det! Så då blir det vallning i stället. Jodå, det är också roligt! Kanske dom har en trevlig glasskiosk i Sollefteå också?
Hoppas på att det kan bli av med ett MH senare med dom andra tikarna i kullen som också löper. Så får vi väl göra allt det trevliga en annan helg då. Men visst är det lite surt när man sett fram emot en sak så länge och så stupar man på mållinjen liksom. Nä, nu får vi ladda om för vallningen istället.
Tillbringade annars dagen med möte i stan och teckningsjobb efter det. Jag tog en långprommis med vovvarna strax före middan. Det börjar bli gångbart nästan överallt, fast det är väldigt blött och slaskigt i skogen. Så idag gick jag längs kanten på lägdorna. Dom är ju stora så det blir rätt långt och väldigt lätt att gå. Det dröjer nog inte länge förrän det är bart i skogen också.
Turen gick förbi badviken och Lin ville förstås ta ett dopp trots att badvädret inte var så bra.
Flocken är så stor så jag måste vrida på kameran för att dom ska få plats ;-))
Hedvig och en tvåhövdad gråspräcklig hund...?
Jo den hade verkligen två huvuden och... åtta? tassar ;-))
Lovis passade på att vila lite. Visst är hon fin!
Harriettan kom förbi på eftermiddan. Hennes hundar behövde ut (och hon också). Så när vi ätit och druckit kaffe gick vi en tur med alla blåfläckarna och faster Pippi. Harriet är hundvakt åt River (som i vanliga fall bor ihop med Copee hos Marie) och jag har ju hand om Copee. Så det blev ett helt gäng fast jag lämnade Hedvig och Lovis hemma.
Här är dom fläckiga sakerna: River, Pippi, Copee, Noah och Lin.
Lite roliga miner får man ibland!
Pippi, Copee, River, Noah och Linelutt väntar på godis.
Harriet tar närbilder... Noah ser lätt ointresserad ut.
Imorron är det nog läge för lite mer agilityträning efter jobbet!
Jaha, vad gör vi då i helgen? Jo jag kom ju på att jag inte kunde att vara med på Aussieklubbens vallningskurs i Sollefteå2-3/5 pga MH:t. Så då tog jag och ringde och kollade om det möjligen fanns en plats kvar. Och det gjorde det! Så då blir det vallning i stället. Jodå, det är också roligt! Kanske dom har en trevlig glasskiosk i Sollefteå också?
Hoppas på att det kan bli av med ett MH senare med dom andra tikarna i kullen som också löper. Så får vi väl göra allt det trevliga en annan helg då. Men visst är det lite surt när man sett fram emot en sak så länge och så stupar man på mållinjen liksom. Nä, nu får vi ladda om för vallningen istället.
Tillbringade annars dagen med möte i stan och teckningsjobb efter det. Jag tog en långprommis med vovvarna strax före middan. Det börjar bli gångbart nästan överallt, fast det är väldigt blött och slaskigt i skogen. Så idag gick jag längs kanten på lägdorna. Dom är ju stora så det blir rätt långt och väldigt lätt att gå. Det dröjer nog inte länge förrän det är bart i skogen också.
Turen gick förbi badviken och Lin ville förstås ta ett dopp trots att badvädret inte var så bra.
Flocken är så stor så jag måste vrida på kameran för att dom ska få plats ;-))
Hedvig och en tvåhövdad gråspräcklig hund...?
Jo den hade verkligen två huvuden och... åtta? tassar ;-))
Lovis passade på att vila lite. Visst är hon fin!
Harriettan kom förbi på eftermiddan. Hennes hundar behövde ut (och hon också). Så när vi ätit och druckit kaffe gick vi en tur med alla blåfläckarna och faster Pippi. Harriet är hundvakt åt River (som i vanliga fall bor ihop med Copee hos Marie) och jag har ju hand om Copee. Så det blev ett helt gäng fast jag lämnade Hedvig och Lovis hemma.
Här är dom fläckiga sakerna: River, Pippi, Copee, Noah och Lin.
Lite roliga miner får man ibland!
Pippi, Copee, River, Noah och Linelutt väntar på godis.
Harriet tar närbilder... Noah ser lätt ointresserad ut.
Imorron är det nog läge för lite mer agilityträning efter jobbet!
Kolla, nu har den kommit ut!!!!
Ser du Hedvig, nu bär dom ut balansbommen! Och tunneln...och....slalom!!
Ja, agilitybanan är alltså ute! Gittan och jag plockade ut den i går mitt på dan. Vi fick lite assistans av Lennart, som kom förbi på sin motorcykel, med att bära ut dom tunga grejorna. Och så tränade vi för första gången ute i år. Häääärligt och kul!
Vilken fin utsikt!
Vi körde lite studshopp, slalomövningar och gungbrädan. Lite mjukstart alltså. Det gick riktigt bra. Både Lin och Bell tycker att gungan är lite halvläskig så dom behöver lite lugn träning på den. Men det går nog till sig ganska snart. Slalom går över förväntan. Det verkar i alla fall som om slalompoletten trillat ner hos Lin och jag kommer nog inte att behöva bågarna på henne mer. Kontaktfälten verkar sitta och framåtdrivet är det inget fel på. Hedvig fick också träna lite slalomingångar och studshopp. Hon har definitivt förbättrat sin hoppteknik i och med att farten kommit.
Tänk ändå vad det är roligt när säsongen drar igång och allt börjar på nytt liksom. Man har en massa roliga planer, förhoppningar och förväntningar om vad denna säsongen kommer att bjuda på. Visst är det härligt!
Hallå, jag vill ut dit igen! Nu!
Jag hann med att träna en gång till efter middan. Då blev det mera slalomträning och lite hopp med Linelutt. Hedvig fick rejsa på lite över balanshinder och hopp. Oj, vad hon är taggad! Så härligt att se! Copee var också med ut på banan. Han fick hoppa och ta lite tunnlar. Han tyckte det var jättekul, så nu får nog matte Marie ta och sätta igång med agilityträningen på allvar!
Innan middan blev det promenad i skogen. Jag fick med mig ett ytterst ovanligt promenadsällskap...nämligen Johanna! Jättekul att hon ville följa med, det är inte varje dag minsann. Vi tog en tur runt torpet i skogen och så ville Johanna kolla in badviken. Efteråt upptäckte hon att hennes stövlar läckte...
Både Johanna och jag (och antagligen hundarna också) önskar att vi hade en sån här badvik hela sommaren. Tänk vad det skulle vara mysigt när det är riktigt varma och soliga dagar. En liten lagom sjö är egentligen är det enda som saknas där vi bor. Annars är det ganska perfekt.
Idag fick jag också reda på att jag kanske ska få låna lite får över sommaren! Det skulle vara en riktig höjdare! Betat och fint i hagarna och en egen vallningsgrupp att träna på. Hoppas det går i lås!
Nä nu ska jag gå och tvätta lite kläder som jag ska ha med mig i helgen. Klas och jag och hundarna ska ju åka till Eskilstuna på torsdag. På fredag blir det MH för Lin och hennes syskon. Spännande minsann! Och det ska förstås bli kul att träffa Stig och Lena! Och Nina som kanske bjuder på pepparstek...Och så blir det väl en och annan "Wigursnäcka med extra allt" på Slagstaglass! Och troligen blir det lite vallning hos Cia i Enköping på vägen hem. Kan inte tänka mej annat än att det ska bli en riktig höjdarhelg!
En sommardag i april...
är just vad det har varit idag. En massa grader varmt, solsken och vindstilla. Om man inte låtsades om snöfläckarna så skulle man kunna tro att det var juni och inte april. Härligt har det i alla fall varit.
Blåsippan ute i backarna står...
Jag har städat bort hundbajs från tomten, klippt rosenbuskarna (utan att få en enda tagg i händerna!), suttit och myst på altanen och varit på lång skogspromenad med vovvarna och Klas, han tog ut Fetpöjken på årets första tur. Det mullrade så mysigt bortöver vägen när han åkte. Jag var lite sugen på att åka med, men det hinner jag nog.
Agilitybanan har tinat fram. Den här bilden tog jag igår. Idag finns det inte en enda liten snöflisa kvar, och torrt och fint är det. Så imorron åker banan ut! Det ska bli så kul!
Imorse hade Klas och Copee mysstund i soffan...
Promenaden idag var lättklädd (shorts och linne och storkängorna). Det var varmt och skönt så länge man gick i solen men i skuggan i skogen var det svalt. Det hade blivit en del pölar på lägdan uppe vid torpet så hundarna passade på att ta årets första bad. Annars ägnade dom tiden åt att springa, springa och åter springa. Det verkar som om dom verkligen njuter av att snön är borta så det går lätt att ta sig fram. Copee och Hedvig gillar verkligen att springa ikapp, och finta varandra i svängarna. Lin springer mest och biter dom och ställer till bråk. Idag sprang Copee allt vad han kunde och lyckades springa ifrån Lin ordentligt. Då blev hon sur och sprang och gnäll-skällde hela tiden. Det är så kul att titta på dom när dom leker.
Snygg-Copee
Hedvig-Vidved
Traktoräggen har tinat fram.
Vargögon...
Den tillfälliga badviken. Tyvärr finns den bara på våren.
Linelutten.
Givetvis blev det grillat till middag. Det hör ju sommaren till! Köttfärsspett med vitlök och färsk basilika, klyftpotatis och ett gott rött vin. Kan det bli bättre?
Blåsippan ute i backarna står...
Jag har städat bort hundbajs från tomten, klippt rosenbuskarna (utan att få en enda tagg i händerna!), suttit och myst på altanen och varit på lång skogspromenad med vovvarna och Klas, han tog ut Fetpöjken på årets första tur. Det mullrade så mysigt bortöver vägen när han åkte. Jag var lite sugen på att åka med, men det hinner jag nog.
Agilitybanan har tinat fram. Den här bilden tog jag igår. Idag finns det inte en enda liten snöflisa kvar, och torrt och fint är det. Så imorron åker banan ut! Det ska bli så kul!
Imorse hade Klas och Copee mysstund i soffan...
Promenaden idag var lättklädd (shorts och linne och storkängorna). Det var varmt och skönt så länge man gick i solen men i skuggan i skogen var det svalt. Det hade blivit en del pölar på lägdan uppe vid torpet så hundarna passade på att ta årets första bad. Annars ägnade dom tiden åt att springa, springa och åter springa. Det verkar som om dom verkligen njuter av att snön är borta så det går lätt att ta sig fram. Copee och Hedvig gillar verkligen att springa ikapp, och finta varandra i svängarna. Lin springer mest och biter dom och ställer till bråk. Idag sprang Copee allt vad han kunde och lyckades springa ifrån Lin ordentligt. Då blev hon sur och sprang och gnäll-skällde hela tiden. Det är så kul att titta på dom när dom leker.
Snygg-Copee
Hedvig-Vidved
Traktoräggen har tinat fram.
Vargögon...
Den tillfälliga badviken. Tyvärr finns den bara på våren.
Linelutten.
Givetvis blev det grillat till middag. Det hör ju sommaren till! Köttfärsspett med vitlök och färsk basilika, klyftpotatis och ett gott rött vin. Kan det bli bättre?
Long time no blogg...
Så nu får det bli ett lååångt inlägg istället med mycket bilder från den gångna veckan.
Och då kan vi ju börja med en bild från förra fredan...Lera så långt ögat når. Inget kul alls. Björnvägen bytte tillfälligt namn till Lervällingen... Men det är historia nu.
På våren brukar kurser i diverse saker dra igång, och den gångna veckan har en hel kurs varit och en har börjats på. Helgen tillbringade vi i Dille ridhus. Åsa Emanuelsson från Lidingö kom hit och höll agilitykurs för tävlingsförare. Vi hade fått lite förvarning om att det skulle bli springa av...och det blev det, vill jag lova. Träningsvärken satt som en smäck redan på söndag morron och på måndag morron upptäckte jag muskler i min kropp som jag inte ens visste om. Men oj, oj, oj vilken bra och ooootroligt rolig kurshelg! Sänder ett stort tack till Åsa! En sån engagerad, positiv, och klok tjej! Gå en kurs för henne om ni kan!
Åsa förklarar för Birk, Jimmy och Cissi hur enkelt det är med agility!
Vi fick lära oss att tänka "enkel agility", att inte krångla till det. Att tänka bra vägar för hunden och att placera sig och röra sig så att hunden förstår vad vi menar att den ska göra. Att köra fullt ut, inte fega och tänka som en vinnare! Ja, ni fattar ju att vi kommer att bli ett farligt gäng som åker runt och vinner i sommar! Åsa hade också lite roliga ovanliga svängar som vi fick prova på. Spännande att lägga till i träningen framöver.
Åsa visar hur man gör olika svängar och kroppsrörelser...
Gittan, AnnaKarin och Tina lyssnar spänt!
Jag gick kursen med Hedvig. Hon har taggat till ordentligt under vintern och varit väldigt på under träningarna. Det verkar som om sättet att köra som Åsa lär ut passar henne som handsken. Hon blir trygg och peppad och törs dra på utan att fråga. Jag får faktiskt springa hela banan igenom numera istället för att vänta in henne hela tiden. Det ska bli roligt att se om det sitter i när vi börjar tävla igen framöver. I så fall tror jag att hon kommer att ha bra mycket bättre tider än hon hade i fjol.
Agilitybanan håller på att tina fram och det är bara några dagar tills vi kan plocka ut hindren och köra igång med träningen. Gissa om vi är sugna! Dels för att Hedvig blivit så positiv, men också för att Lin ska få börja träna på allvar nu för att eventuellt debutera i Skutskär i juli. Om det går bra med träningen och om hon inte löper, vill säga. Vi har ju tränat en del slalom i vinter och nu funkar den ganska bra.
Lite busbilder på Hedvig och Lin i den snö som fortfarande ligger kvar uppe i skogen:
Och Lin som rullar sig:
Linelutten och jag var på första träffen på årets vallkurs i Dvärsätt i måndags. I år går vi för instruktören Eva Nestorsson-Hansson. Det var en aussie till med som heter Diesel med matte Sofie, och så var det 4 bordercollies. Det var en väldigt positiv och trevlig stämning på träffen, så den kursen ser vi fram emot. Tisdagarna vikta alltså till vallkurs framöver. Tanken är ju också att träna vallning tillsammans med Gittan och Annakarin i Mo. Och att jag ska försöka få till en egen grupp får här hemma att träna på. Mycket att se fram emot alltså!
Lin har koll på Jimmy och Snö som kollar in fåren....
Sofie och Diesel väntar på sin tur, i bakgrunden Tina som tog hand om Hedvig åt mej.
Den här träffen fick vi bara titta lite på fåren för Eva ville se om vi hade tillräcklig koll på hundarna. Först fick vi själva vara med hunden vid fållan, sen gick Eva in och rörde om lite bland fåren.
Tisdagspromenad med Harriet som var ledig från jobbet en hel dag för ovanlighetens skull. Den stora hundflocken består av lilla Lin, pappa Noah, Hedvig, Lovis och faster Pippi.
Kommande helg får nog användas bland annat till att städa tomten från allt hundbajs som samlats i vinter. Det blir en del när man har 3 stycken... Just nu har jag faktiskt 4... Jag är hundvakt i en vecka framåt åt Copee, en halvbror till Lin, helbror till Voys. En jättetrevlig kille som vi träffat en del förut. Lydig och snäll och lätt att tycka om. Han och Lin har väldigt kul ihop, Hedvig tycker att han är ganska ful men rätt kul att leka med ett tag, Lovis tycker att han är rätt söt faktiskt. Än så länge funkar det i alla fall fint. På nätterna sover han hos Johanna i hennes säng. Han är jättesnäll, säger Johanna, fast han ska absolut ligga uppe vid huvudet och gosa.
Hela flocken uppe vid torpet i vårsolens sken! Lovis, Copee, Hedvig och Linelutten.
Igår på lunchpromenaden med vovvarna var det en väldig aktivitet. Efteråt la dom sej allihop runt fötterna på mej och var rätt nöjda en stund. Uppe vid torpet i skogen fick vi sällskap av ett par tranor som spankulerade omkring och brydde sig inte dom lekande hundarna värst mycket. Copee lekte i tur och ordning med alla tjejjerna. Till och med Lovis blev lite upp i hejsan av allt springande så hon bjöd in Copee till en lekstund. Den blev inte så lång för Lovis hade lite svårt att få med sej alla benen ordentligt. Men lite lek blev det i alla fall!
Copee hämtade en "liten" pinne att leka med...:-))
På kvällen var Johanna hemma med hundarna för jag och Klas var på "målarfest". Det var ett företag som Klas handlar hos som skulle byta leverantörskedja och därför hade ett slags releaseparty för sina kunder. Det var ungefär 200 manliga deltagare och ungefär 5 kvinnliga... Jag har då aldrig varit på en så stor tillställning där det hela kvällen var tomt på damrummet :-)) God mat och bra underhållnig var det och en trevlig tillställning alltså.
Nä, nu har nästan hela lunchtimman gått åt till göra klar bloggen som jag började på igår... Nu måste jag ut med vovvarna och sen jobba klart innan det blir after work och kanske lite grillning i det fina vårvädret!
Trevlig helg till alla er som tittar in!
Och då kan vi ju börja med en bild från förra fredan...Lera så långt ögat når. Inget kul alls. Björnvägen bytte tillfälligt namn till Lervällingen... Men det är historia nu.
På våren brukar kurser i diverse saker dra igång, och den gångna veckan har en hel kurs varit och en har börjats på. Helgen tillbringade vi i Dille ridhus. Åsa Emanuelsson från Lidingö kom hit och höll agilitykurs för tävlingsförare. Vi hade fått lite förvarning om att det skulle bli springa av...och det blev det, vill jag lova. Träningsvärken satt som en smäck redan på söndag morron och på måndag morron upptäckte jag muskler i min kropp som jag inte ens visste om. Men oj, oj, oj vilken bra och ooootroligt rolig kurshelg! Sänder ett stort tack till Åsa! En sån engagerad, positiv, och klok tjej! Gå en kurs för henne om ni kan!
Åsa förklarar för Birk, Jimmy och Cissi hur enkelt det är med agility!
Vi fick lära oss att tänka "enkel agility", att inte krångla till det. Att tänka bra vägar för hunden och att placera sig och röra sig så att hunden förstår vad vi menar att den ska göra. Att köra fullt ut, inte fega och tänka som en vinnare! Ja, ni fattar ju att vi kommer att bli ett farligt gäng som åker runt och vinner i sommar! Åsa hade också lite roliga ovanliga svängar som vi fick prova på. Spännande att lägga till i träningen framöver.
Åsa visar hur man gör olika svängar och kroppsrörelser...
Gittan, AnnaKarin och Tina lyssnar spänt!
Jag gick kursen med Hedvig. Hon har taggat till ordentligt under vintern och varit väldigt på under träningarna. Det verkar som om sättet att köra som Åsa lär ut passar henne som handsken. Hon blir trygg och peppad och törs dra på utan att fråga. Jag får faktiskt springa hela banan igenom numera istället för att vänta in henne hela tiden. Det ska bli roligt att se om det sitter i när vi börjar tävla igen framöver. I så fall tror jag att hon kommer att ha bra mycket bättre tider än hon hade i fjol.
Agilitybanan håller på att tina fram och det är bara några dagar tills vi kan plocka ut hindren och köra igång med träningen. Gissa om vi är sugna! Dels för att Hedvig blivit så positiv, men också för att Lin ska få börja träna på allvar nu för att eventuellt debutera i Skutskär i juli. Om det går bra med träningen och om hon inte löper, vill säga. Vi har ju tränat en del slalom i vinter och nu funkar den ganska bra.
Lite busbilder på Hedvig och Lin i den snö som fortfarande ligger kvar uppe i skogen:
Och Lin som rullar sig:
Linelutten och jag var på första träffen på årets vallkurs i Dvärsätt i måndags. I år går vi för instruktören Eva Nestorsson-Hansson. Det var en aussie till med som heter Diesel med matte Sofie, och så var det 4 bordercollies. Det var en väldigt positiv och trevlig stämning på träffen, så den kursen ser vi fram emot. Tisdagarna vikta alltså till vallkurs framöver. Tanken är ju också att träna vallning tillsammans med Gittan och Annakarin i Mo. Och att jag ska försöka få till en egen grupp får här hemma att träna på. Mycket att se fram emot alltså!
Lin har koll på Jimmy och Snö som kollar in fåren....
Sofie och Diesel väntar på sin tur, i bakgrunden Tina som tog hand om Hedvig åt mej.
Den här träffen fick vi bara titta lite på fåren för Eva ville se om vi hade tillräcklig koll på hundarna. Först fick vi själva vara med hunden vid fållan, sen gick Eva in och rörde om lite bland fåren.
Tisdagspromenad med Harriet som var ledig från jobbet en hel dag för ovanlighetens skull. Den stora hundflocken består av lilla Lin, pappa Noah, Hedvig, Lovis och faster Pippi.
Kommande helg får nog användas bland annat till att städa tomten från allt hundbajs som samlats i vinter. Det blir en del när man har 3 stycken... Just nu har jag faktiskt 4... Jag är hundvakt i en vecka framåt åt Copee, en halvbror till Lin, helbror till Voys. En jättetrevlig kille som vi träffat en del förut. Lydig och snäll och lätt att tycka om. Han och Lin har väldigt kul ihop, Hedvig tycker att han är ganska ful men rätt kul att leka med ett tag, Lovis tycker att han är rätt söt faktiskt. Än så länge funkar det i alla fall fint. På nätterna sover han hos Johanna i hennes säng. Han är jättesnäll, säger Johanna, fast han ska absolut ligga uppe vid huvudet och gosa.
Hela flocken uppe vid torpet i vårsolens sken! Lovis, Copee, Hedvig och Linelutten.
Igår på lunchpromenaden med vovvarna var det en väldig aktivitet. Efteråt la dom sej allihop runt fötterna på mej och var rätt nöjda en stund. Uppe vid torpet i skogen fick vi sällskap av ett par tranor som spankulerade omkring och brydde sig inte dom lekande hundarna värst mycket. Copee lekte i tur och ordning med alla tjejjerna. Till och med Lovis blev lite upp i hejsan av allt springande så hon bjöd in Copee till en lekstund. Den blev inte så lång för Lovis hade lite svårt att få med sej alla benen ordentligt. Men lite lek blev det i alla fall!
Copee hämtade en "liten" pinne att leka med...:-))
På kvällen var Johanna hemma med hundarna för jag och Klas var på "målarfest". Det var ett företag som Klas handlar hos som skulle byta leverantörskedja och därför hade ett slags releaseparty för sina kunder. Det var ungefär 200 manliga deltagare och ungefär 5 kvinnliga... Jag har då aldrig varit på en så stor tillställning där det hela kvällen var tomt på damrummet :-)) God mat och bra underhållnig var det och en trevlig tillställning alltså.
Nä, nu har nästan hela lunchtimman gått åt till göra klar bloggen som jag började på igår... Nu måste jag ut med vovvarna och sen jobba klart innan det blir after work och kanske lite grillning i det fina vårvädret!
Trevlig helg till alla er som tittar in!
Lovis 15 år idag!
Lovis på promenad i januari 2009. Foto Harriet Ingholm
Tänk att det är 15 år sen hon flyttade in! Hon föddes på Frösön, hemma hos Mona. Mamma hette Freja och var blandis mellan Bearded collie och New Foundlandshund. Pappa hette Fisen och var enligt uppfödaren "absolut en bordercollie..." Men stamtavlan hade han visst tappat bort. Nåja, han betedde sig som en BC så han fick gälla som det. Alltså blev Lovis en Border-Beardis-Njuffe. Hon hade 4 syskon, ett av dom flyttade till AnnaKarin i Mo. Oskar fick han heta. Hon skulle ha en hund till sina barn. Jo, hej du! Dom hade väl tur om dom fick träffa hunden nån gång ibland...
Det var ju nämligen så att jag skulle ha Lovis till att tävla agility. Hon skulle lära sig att ta alla kontaktfält som jag aldrig hade lyckats få hennes far Fisen att ta. Och då lyckades jag övertala AnnaKarin att hon också måste börja träna agility med Oskar. Och det gjorde hon.
Vi började också att träna lydnad med hundarna, för här skulle tränas och tävlas minsann! Nåja, lydnaden höll vi väl på med ett tag i alla fall. Oskar tog LP i 1:an och 2:an om jag minns rätt. Lovis och jag tog LP i alla 4 klasserna (1-elit), vilket väl borde motsvara lydnadschampion ungefär. Sen tröttnade vi.
Men agilityn fortsatte vi minsann med. På den tiden fick man starta i Startklass när hunden var 12 månader. Och det gjorde vi. Den första tävlingen var i Ljusdal om jag inte minns fel. Både Lovis och Oskar vägrade ut sej i platta tunneln för den var mörkgrön...Våran var gul. Och ändå var vi helt säkra på att vi skulle fortsätta tävla!
Lovis vann sin första tävling i Bollnäs. Oj, vad jag var lycklig! Man tävlade i Start-, Debutant- Öppen- och Segrarklass. Start och Debutant var dom första man fick vara med i. Startklassen hade inga balanshinder. När man vunnit en startklass fick man inte tävla mer i den utan då fick man börja tävla i Öppenklassen istället. Sen kommer jag inte ihåg hur det var med uppflyttningarna men jag tror att man skulle ha vunnit en debutant och en öppen, eller så var det 2 debutant för att få börja tävla i Segrarklass. Fast för att få tävla i högre klass än Start måste hunden vara 18 månader. Ja, ja det har hänt en del på 15 år...
Lovis agilitykarriär blev i alla fall ganska så lyckad. Hon var väldigt snabb redan från början, och så småningom blev hon också ganska säker. Kontaktfälten var hon bra på och på slalom var hon suverän. Hon tog slalom från vilken vinkel som helst och slarvade ytterst sällan med pinnarna. Såvida inte jag var där och petade förstås. Och i perioder kunde hon också sitta kvar i starten...men de senare åren la vi ner den träningen. Inget bra förstås men så fick det vara.
SM 2005. Fotona tagna av Lisbeth Andersson.
När hon var 7 år låg hon 7:a på Årets Agilityhundlistan. Tillsammans med laget Svart Krut (Lovis, Oskar, Acke och Cilla) tog vi bronsmedalj på SM två ggr. Och 2005 kom vi 6:a på individuella SM i Borås. Då var Lovis 11 år och efter att ha kommit 3:a på sin sista tävling i Östersund i september, fick hon gå i pension. Fortfarande pigg och i bra form. Anita Axelsson sa till mig en gång att Lovis nog var den hund som hade räddat sin förare flest gånger på banan... Jag tror att hon menade att Lovis var väldigt bra på att göra rätt fast jag gjorde fel saker. Fast jag måste ju ha gjort rätt ibland också, eller hur?!
Lovis hemma på banan i Åsmundgården sommaren 2006. Foto Johanna.
I alla fall så lyckades hon med det som jag önskade, nämligen bli en duktig agilityhund som faktiskt kunde vinna nån gång emellanåt. Och det gjorde hon både nu och då. Vinna eller försvinna var väl lite av en devis för oss... Ett av mina bästa minnen från karriären är från Gränna. En kväll i solnedgången på prisutdelningen fick Lovis och jag kliva högst upp på prispallen och nedanför oss på 2:a och 3:e plats stod Jenny Damm och Jörgen Tellqvist... Det ni! :-))
Lovis och Johanna för några år sedan.
Hon har alltid varit en snäll och vänlig hund som gått ihop med nästan alla hundar. Hon har aldrig mopsat upp sej eller varit stöddig eller vaktig. Hon har varit rätt så ointresserad av människor som hon inte känner. Ganska skällig har hon altid varit både på banan och hemma. Det skyller vi på den lilla delen beardis...;-))
När vi har tävlat och tränat har hon alltid gjort sitt bästa och alltid med glädje. Allt som hon fått göra har varit roligt. När vi tävlade lydnad kunde hon göra ett helt lydnadsprogram i elitklass och vifta på svansen genom hela programmet. Inte en enda platsliggning missade hon, och hon viftade alltid på svansen när jag var på väg tillbaka till henne.
Idag har Marita, jag och alla hundarna som vanligt varit på en 7 kilometerspromenad. När jag vände mig om och tittade efter Lovis som stannat och snuffat på nåt, så kom hon galopperande efter oss. Marita såg henne komma springande och sa - "Men tänk att hon är över 100 hundår, och så pigg!" Och visst är hon pigg för sin ålder, men hörseln är i stort sett obefintlig och synen börjar nog också svikta lite. De senaste veckorna tycker jag mig ha märkt att den har försämrats en del. Jag tror att Lovis har hållit sig frisk i kroppen för att hon alltid har varit igång och i god kondition. Trots att hon tävlat i 10 år så har hon aldrig varit skadad eller halt. Hon kastrerades vid 3 års ålder och har därför heller aldrig haft problem med löp, juvertumörer eller sånt. Men nu märks det att hon är gammal. Hon hoppar fortfarande in i bilen och upp på soffan, men ibland missbedömer hon höjden. Och bakänden är lite svajig på hala underlag. Hon sover mest hela tiden när hon är inne, men när hon märker att det händer något, matdags eller promenad, så far hon upp från liggande till springande utan någon stelhet. Vi tar en dag i taget nu och hoppas på att hon får vara frisk resten av sitt liv...
Så ett stort GRATTIS till Lovis och Oskar idag! Tänk så mycket roligt vi har varit med om tack vare dom fina hundarna! Eller hur AnnaKarin?
Nu ska Lovis få sin födelsedagspresent. Vad det blir? Jo, ett gott och väldoftande tuggben. Ätbart är bäst, tycker en alltid hungrig Lovis!
Lite bra tips
hittade jag på Marres blogg idag. Det var en lyssningslänk till Susan Garrett . Kloka och tänkvärda ord som jag i alla fall behöver tänka på i min träning. Lyssna ni också!
I förrgår började dan med att Noah kom hit till sitt lilla dagis. Harriettan skulle jobba som vanligt. Vi hade en härlig dag här hemma. Vi var mest utomhus faktiskt. Om vi inte var på promenad så satt vi på altanen och fikade. Brorsan och svägerskan kom förbi på en fika mitt på dan. Sen hämtade Klas hit farfar så han skulle få sig lite påskmat. Vi dukade upp en härlig buffe med mycket smått och gott och smorde kråset. Harriet kom också efter jobbet och fick sig lite till livs. Och kaffe förstås!
Lovis tar det lugnt medan Hedvig och Lin far omkring och busar.
Lovis och Lin. Noah tycker det är varmt i solen. Lovisen undrar var godiset är!
Glada och busiga hundar i blöt snö.
I går morse kom Harriet med Noah och så fick hon med sig Lin istället. Hon skulle få vara med Harriet på jobbet och få lite umgänge med några andra hundar och människor. Sånt är ju nyttigt. Harriet berättade att Lin hade fått bli undersökt av främmande människor, busat med flera olika hundar, åkt upp och ner på undersökningsbordet och mycket annat nyttigt. Det mesta hade hon tagit bra och gått med på. Fast dammsugaren var liite läskig. Hon fick också lite tass-, ben- och öronfrisering. Hon blev sååå snygg! Harriet är en fena på sånt och hon ger mig ständigt små påminnelser om att jag fuskar...;-)
Snygg-Lin.
Har ni sett så fina tassar!!
Igår var vädret också härligt även om solen inte var framme lika mycket som i lördags! Våren är här på allvar! Snart är vi ikapp er sörlänningar med tussilago och blåsippor som står som spön i backen.
Jag fick med mig Klas på promenad igen! Lin var ju hos Harriet så det blev en lugn promenad med Lovis, Noah och Hedvig. Det hade tinat jättemycket och bäcken var på väg att svämma över. Det porlade så trevligt kring vägen. Lerigt var det också, men inte lika mycket som häromdagen i alla fall. På kvällskvisten kom regnet. Det regnade rätt rejält hela kvällen och det är ju bra för då försvinner snön!
Idag, annandag påsk, är det finväder igen. Det ska visst bli sämre framöver dan, men än så länge skiner solen i alla fall och det är ca 10 plusgrader. Snöhögarna utanför fönstret har minskat rejält bara på ett par dar och stenen ute på lägdan har börjat titta fram. Det är ett säkert tecken på att agilitysäsongen närmar sig med stormsteg!
Nä, nu ska jag ta mig ut innan solen försvinner bakom nåt moln!
I förrgår började dan med att Noah kom hit till sitt lilla dagis. Harriettan skulle jobba som vanligt. Vi hade en härlig dag här hemma. Vi var mest utomhus faktiskt. Om vi inte var på promenad så satt vi på altanen och fikade. Brorsan och svägerskan kom förbi på en fika mitt på dan. Sen hämtade Klas hit farfar så han skulle få sig lite påskmat. Vi dukade upp en härlig buffe med mycket smått och gott och smorde kråset. Harriet kom också efter jobbet och fick sig lite till livs. Och kaffe förstås!
Lovis tar det lugnt medan Hedvig och Lin far omkring och busar.
Lovis och Lin. Noah tycker det är varmt i solen. Lovisen undrar var godiset är!
Glada och busiga hundar i blöt snö.
I går morse kom Harriet med Noah och så fick hon med sig Lin istället. Hon skulle få vara med Harriet på jobbet och få lite umgänge med några andra hundar och människor. Sånt är ju nyttigt. Harriet berättade att Lin hade fått bli undersökt av främmande människor, busat med flera olika hundar, åkt upp och ner på undersökningsbordet och mycket annat nyttigt. Det mesta hade hon tagit bra och gått med på. Fast dammsugaren var liite läskig. Hon fick också lite tass-, ben- och öronfrisering. Hon blev sååå snygg! Harriet är en fena på sånt och hon ger mig ständigt små påminnelser om att jag fuskar...;-)
Snygg-Lin.
Har ni sett så fina tassar!!
Igår var vädret också härligt även om solen inte var framme lika mycket som i lördags! Våren är här på allvar! Snart är vi ikapp er sörlänningar med tussilago och blåsippor som står som spön i backen.
Jag fick med mig Klas på promenad igen! Lin var ju hos Harriet så det blev en lugn promenad med Lovis, Noah och Hedvig. Det hade tinat jättemycket och bäcken var på väg att svämma över. Det porlade så trevligt kring vägen. Lerigt var det också, men inte lika mycket som häromdagen i alla fall. På kvällskvisten kom regnet. Det regnade rätt rejält hela kvällen och det är ju bra för då försvinner snön!
Idag, annandag påsk, är det finväder igen. Det ska visst bli sämre framöver dan, men än så länge skiner solen i alla fall och det är ca 10 plusgrader. Snöhögarna utanför fönstret har minskat rejält bara på ett par dar och stenen ute på lägdan har börjat titta fram. Det är ett säkert tecken på att agilitysäsongen närmar sig med stormsteg!
Nä, nu ska jag ta mig ut innan solen försvinner bakom nåt moln!
Det hörs ett muller!
Det kommer från mc-garaget... Klas har startat upp motorcykeln! Det måste väl vara ett säkert vårtecken? Det finns många fler också: + 7 grader i skuggan, solsken, det droppar från taket. Och snön tinar så det står härliga till!
Igår hade vi avslutning på vinterns kurser i ridhuset i Dille. Vi körde en lätt tävling, först en hoppbana och så en agilitybana på det med grupp 1 och så tvärtom med grupp 2. Det gick jättebra och alla deltagarna tyckte det var jättekul att få köra "på riktigt". Hoppas verkligen att allihop kommer iväg ut och tävlar nu i sommar. Gittan var med med lilla Bell. Dom var jätteduktiga och jag undrar just ifall Lin hade klarat av en hel bana på det sättet... Nåja, vi får ju snart börja träna på allvar igen. Det ska bli såå kul!
Hade ett långt samtal med min hundguru Kenth igår bl.a. om Lins jaktlust och fick många goda råd och tips. Roligt var det att han tyckte att jag hittills hade gjort rätt saker. Alltid trevligt när man får lite positiv feedback av sin guru!
Det är valpar på gång i kompiskretsen minsann. AnnaKarin får snart hem sin lilla Vie Isdotter och min granne Marita ska hämta sin lilla Welsh springer den 1:a maj. Roligt med lite tillökning i flocken! Om ni vill se sötnosarna så titta på Maritas valp på http://taweis.blogg.se/ och på AnnaKarins på www.viatt.se/ klicka på Picasa fotoalbum.
Hedvig njuter av solen vid slutet på Björnvägen.
Idag är pappa Noah här för Harriet jobbar helgen. Vi har varit på långpromenad på Björnvägen i finvädret. Och i leran...Oj, oj, va det är lerigt! Men annars var det häääärligt! Solen sken för fullt, det var vindstilla och varmt. Vi träffade Lennart som var ute och gallrade i sin skog. Han kom farande i traktorn och stannade och pratade en stund. Han berättade att Björnvägen är 3,5 km lång, vilket ju betyder 7 km tur o retur. Jag trodde att det var ungefär 4 km totalt... Om jag går hemifrån blir det alltså 1 mil bra precis innan jag är hemma igen. Där ser man. Man behöver inte nån stegräknare för att få tillräckligt med motion i alla fall.
Noah kollar läget.
Hedvig och Noah tar det lugnt. Lin kan som vanligt inte sitta still...
Lin leker snömullvad...
Ikväll blir det lite god middag och så kommer Ingrid och Lennart förbi på en öl när dom är klara i lagårn, "after fjös" alltså. Jag tror att Johanna ska vara hemma ikväll också, men man vet aldrig säkert.
Nä, nu ska jag ta en liten prommis med vovvarna igen och sen ska jag laga mat.
Glad Påsk på er alla som tittar in!
Igår hade vi avslutning på vinterns kurser i ridhuset i Dille. Vi körde en lätt tävling, först en hoppbana och så en agilitybana på det med grupp 1 och så tvärtom med grupp 2. Det gick jättebra och alla deltagarna tyckte det var jättekul att få köra "på riktigt". Hoppas verkligen att allihop kommer iväg ut och tävlar nu i sommar. Gittan var med med lilla Bell. Dom var jätteduktiga och jag undrar just ifall Lin hade klarat av en hel bana på det sättet... Nåja, vi får ju snart börja träna på allvar igen. Det ska bli såå kul!
Hade ett långt samtal med min hundguru Kenth igår bl.a. om Lins jaktlust och fick många goda råd och tips. Roligt var det att han tyckte att jag hittills hade gjort rätt saker. Alltid trevligt när man får lite positiv feedback av sin guru!
Det är valpar på gång i kompiskretsen minsann. AnnaKarin får snart hem sin lilla Vie Isdotter och min granne Marita ska hämta sin lilla Welsh springer den 1:a maj. Roligt med lite tillökning i flocken! Om ni vill se sötnosarna så titta på Maritas valp på http://taweis.blogg.se/ och på AnnaKarins på www.viatt.se/ klicka på Picasa fotoalbum.
Hedvig njuter av solen vid slutet på Björnvägen.
Idag är pappa Noah här för Harriet jobbar helgen. Vi har varit på långpromenad på Björnvägen i finvädret. Och i leran...Oj, oj, va det är lerigt! Men annars var det häääärligt! Solen sken för fullt, det var vindstilla och varmt. Vi träffade Lennart som var ute och gallrade i sin skog. Han kom farande i traktorn och stannade och pratade en stund. Han berättade att Björnvägen är 3,5 km lång, vilket ju betyder 7 km tur o retur. Jag trodde att det var ungefär 4 km totalt... Om jag går hemifrån blir det alltså 1 mil bra precis innan jag är hemma igen. Där ser man. Man behöver inte nån stegräknare för att få tillräckligt med motion i alla fall.
Noah kollar läget.
Hedvig och Noah tar det lugnt. Lin kan som vanligt inte sitta still...
Lin leker snömullvad...
Ikväll blir det lite god middag och så kommer Ingrid och Lennart förbi på en öl när dom är klara i lagårn, "after fjös" alltså. Jag tror att Johanna ska vara hemma ikväll också, men man vet aldrig säkert.
Nä, nu ska jag ta en liten prommis med vovvarna igen och sen ska jag laga mat.
Glad Påsk på er alla som tittar in!
Lerigt...
I söndags blev det promenad på Björnvägen med Klas! Kors i taket, Klas följde med på promenad! Hela Björnvägen fram och tillbaka gick vi. Det hade tinat ganska bra, vägen var i stort sett bar och hundarna blev riktigt leriga och fina. Vi blev också leriga på byxbenen. Vädret var väl inte nån höjdare, dimmigt och lite duggregn och några grader varmt.
Men det var ändå skönt att komma ut en sväng. Och roligt att ha Klas med på promenad!
Måndag morron var det någon minusgrad. Lin kunde faktiskt gå på skaren på morronpinken. Sen var det bara grått och trist hela dan. Så det var helt ok att jobba. När det var dags för dagens långpromenad regnade det rätt bra. Jag tyckte att vi kunde göra nåt annat än pulsa i blötsnö i skogen så det blev slalomträning istället. På eftermiddan dök Harriet upp med Noah och hans syster Pippi. Long time no see... Vi drack förstås kaffe och sen tog vi en liten prommis i skogen. När vi hade gått ett tag så sa Harriet att hennes adrenalin hade nått sin topp och att det var dags att vända. Jag höll med, det var verkligen inget nöje att gå. Man sjönk ner minst en decimeter i varje steg i den blöta och lösa snön. Hundarna tyckte att det var helt ok och skuttade runt som vanligt.
Tisdag morron, mera fylla...Dvs idag är det Klas som fyller år. Jag gick upp tidigt och gjorde varma mackor och kaffe och bjöd på det och gav honom en liten present, en ny fleeceskjorta. Han hade som vanligt glömt bort att han fyllde år, men blev glad av uppvaktningen. Sen åkte han iväg till jobbet och jag jobbade på här hemma. Vid lunchtid tog Marita och jag en promenad. Vädret var helt underbart. Vi tog Björnvägen för där går man rakt mot solen när man går mitt på dan. När vi vände och gick hem fick vi ta av oss jackorna för det blev så himla varmt. Hundarna såg ut som lerfigurer innan vi kom tillbaka till bilen. Tack och lov kunde vi skicka ut dom i snön för att ta bort det värsta. 
Marita, Lovis och Linus vid vändplanen.
Lin och Linus på utflykt i djupsnön.
Inte så lätt att ta sig fram, men Lin ger sig inte i första taget.
Här var det riktigt jobbigt...
Ikväll har vi firat med fläskfilé och vin och Daimglass. Nu är klockan nästan 20.00 och det är faktiskt ljust ute! Det är så härligt och man blir så pigg och glad!
Jag måste bara visa några bilder som jag fick av Lena när jag var där och hälsade på. Dom är på Hedvig när hon var liten. Jag hade ju inte sett henne som valp så det var så kul att få dom. Kolla in vilken sötnos hon var redan som liten!
Pytteliten Hedvig med ett av sina syskon.
Lite större...
Ännu lite större...
I hundgården i Ärla hos Lena och Stig.
'
I Lenas famn i köket i Ärla.
I vintras i skogen här i Åsmundgården, 6 år gammal.
Hedvig är mitt lilla gosedjur! Hon har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. Jag trodde aldrig att en hund som jag tog hand om som vuxen skulle kunna ta en så stor plats i hjärtat. Men Hedvig hon visste precis hur hon skulle göra för att få mig att smälta. Och inte bara mig... Och en tacksam tanke går ofta till Lena som lät mig få henne... Och att hon orkade övertala mig om att Hedvig faktiskt skulle passa hos mig. Tack än en gång, snälla Lena!!
Imorron är det Dymmelonsdag ifall ni inte visste det. En gång när jag frågade Johanna när hon var liten vilken dag som kom efter långfredag så lyste hon upp och sa: - Lååånglördag! (Det annonserar man om här i stan när affärerna har öppet till 16.00, omkring löning och så.) ;-))
Det sägs att vädret ska bli alldeles, alldeles underbart i påskhelgen. Vem vet, kanske agilitybanan kan komma fram till sista april i år igen?
En del kul och en del sorgligt
Det har varit en blandad kompott av känslor i slutet av veckan. I förrgår firade vi Johanna som fyllde 18 år. Vi överraskade henne med ett restaurangbesök på kvällen. Hon trodde att vi skulle hämta farfar och åka hem och äta middag, men iställtet tog vi med farfar och henne till restaurang Pera på Storgatan. Där mötte kompisen Kajsa och morbror Jan upp och vi åt en jättegod middag med turkiska specialitéer. Johanna tyckte att det var en kul överraskning. Särskilt kul var det att Kajsa följde med. Johanna och hon har varit kompisar sen dom bara var någon vecka gamla. AnnaKarin (Kajsas mamma) och jag träffades i föräldragruppen på barnavårdscentralen och blev kompisar. Sen dess har familjerna umgåtts flitigt och kommer förmodligen att fortsätta med det även i framtiden hoppas jag.
När vi flyttade hit till Åsmundgården 1988 fick vi två goda vänner i våra närmaste grannar, systrarna Mary och Anna-Britt. Dom har under åren försett oss med tunnbröd och ägg och mycket, mycket annat. Vi har hjälpts åt med att passa varandras djur och haft ett mycket gott grannförhållande. Jag har fått lära mig att baka tunnbröd i deras bakstuga och dom har sett till att jag kommit dit och bakat till jul och påsk. Nu har Anna-Britt gått bort och vi var på hennes begravning igår. Jag har ju träffat henne i stort sett dagligen, i skogen, vid brevlådan eller hemma hos någon av oss. Jag saknar henne jättemycket. Mary har flyttat till äldreboendet i Lit och grannhuset är mörkt ocht tomt. Det är så mycket som ändras när någon dör och allting blir annorlunda. Även om det ju är livets gång så är det sorgligt och jobbigt när det blir så. Jag hoppas ändå att Mary får vara så frisk som hon är nu så att hon kan komma hem lite i sommar. Hon fyllde 90 år i december och är väldigt pigg, med full koll på allt.
När vi kom hem från begravningen var jag jättetrött och längtade bara ut i skogen. Marita hade också varit där så vi bestämde oss för att rensa huvudena med en långpromenad med vovvarna. Vi tog Björnvägen eftersom det var så löst i skogen pga tövädret. Vädret var grått och trist och snön var blöt och lös på sidorna av vägen. Hundarna hoppade ut i snön ibland men tog sig ingennstans. Dom sjönk bara ner och kom nästan inte upp ur diket ibland. Linus var envis och skulle absolut kolla nåt fågelspår, men även han gav upp till slut för det var för jobbigt. Det har tinat jättemycket de senaste dagarna och jag hoppas det fortsätter!
Hedvig kollar in snön i diket.
Linus kollar fågelspår. Björnvägen är bitvis isig och bitvis bar och det ligger forfarande mycket snö på sidan av vägen.
Idag lördag har jag bara tagit det lugnt för jag har ont i ryggen. Jag har inte blivit fri från det sen jag var i Skinnskatteberg. Då knäppte det till i ryggen ordentligt, sen blev det lite bättre ett tag men nu är det riktigt ont igen. Klas åkte in till stan och handlade lite åt farfar och hämtade hem Johanna som sov i stan hos en kompis inatt. Jag tog en promenad med hundarna längs vägen eftersom det inte går att gå i skogen. Trist att gå efter vägen, men Lin behöver ju faktiskt få göra det också. När jag kom hem igen så sken solen och det var jättevarmt ute. Jag passade på att träna slalomingångar med Lin. Det börjar gå riktigt bra. Hedvig fick lite lydnadsträning bara för skojs skull. Det gick också väldigt bra. Duktiga hundar har jag! Sen satt jag på altanen ett tag och njöt av solen. Det var inte så många minuter men det var ändå en försmak av riktig vår. Hedvig och Lin tog sig en busstund i den blöta snön och Lovis låg på altanen och sov.
Klas och Johanna kom hem från stan. Johanna bytte om och åt lite och sen åkte hon till stan igen med en kompis. Hon kommer hem med sena bussen. Klas och jag lagade lax och vitlötsfrästa räkor med pressad potatis och sallad. Gott! Sen kollade jag på "Kalle och chokladfabriken" på tv. En konstig film men rätt häftig. Johnny Depp spelar huvudrollen och Tim Burton har regisserat. Klas sitter i soffan nu och sover till "Robinson" och jag ska gå ut på en kvällspink med vovvarna. Det är fortfarande plusgrader och snön försvinner sakta men säkert...:-))
När vi flyttade hit till Åsmundgården 1988 fick vi två goda vänner i våra närmaste grannar, systrarna Mary och Anna-Britt. Dom har under åren försett oss med tunnbröd och ägg och mycket, mycket annat. Vi har hjälpts åt med att passa varandras djur och haft ett mycket gott grannförhållande. Jag har fått lära mig att baka tunnbröd i deras bakstuga och dom har sett till att jag kommit dit och bakat till jul och påsk. Nu har Anna-Britt gått bort och vi var på hennes begravning igår. Jag har ju träffat henne i stort sett dagligen, i skogen, vid brevlådan eller hemma hos någon av oss. Jag saknar henne jättemycket. Mary har flyttat till äldreboendet i Lit och grannhuset är mörkt ocht tomt. Det är så mycket som ändras när någon dör och allting blir annorlunda. Även om det ju är livets gång så är det sorgligt och jobbigt när det blir så. Jag hoppas ändå att Mary får vara så frisk som hon är nu så att hon kan komma hem lite i sommar. Hon fyllde 90 år i december och är väldigt pigg, med full koll på allt.
När vi kom hem från begravningen var jag jättetrött och längtade bara ut i skogen. Marita hade också varit där så vi bestämde oss för att rensa huvudena med en långpromenad med vovvarna. Vi tog Björnvägen eftersom det var så löst i skogen pga tövädret. Vädret var grått och trist och snön var blöt och lös på sidorna av vägen. Hundarna hoppade ut i snön ibland men tog sig ingennstans. Dom sjönk bara ner och kom nästan inte upp ur diket ibland. Linus var envis och skulle absolut kolla nåt fågelspår, men även han gav upp till slut för det var för jobbigt. Det har tinat jättemycket de senaste dagarna och jag hoppas det fortsätter!
Hedvig kollar in snön i diket.
Linus kollar fågelspår. Björnvägen är bitvis isig och bitvis bar och det ligger forfarande mycket snö på sidan av vägen.
Idag lördag har jag bara tagit det lugnt för jag har ont i ryggen. Jag har inte blivit fri från det sen jag var i Skinnskatteberg. Då knäppte det till i ryggen ordentligt, sen blev det lite bättre ett tag men nu är det riktigt ont igen. Klas åkte in till stan och handlade lite åt farfar och hämtade hem Johanna som sov i stan hos en kompis inatt. Jag tog en promenad med hundarna längs vägen eftersom det inte går att gå i skogen. Trist att gå efter vägen, men Lin behöver ju faktiskt få göra det också. När jag kom hem igen så sken solen och det var jättevarmt ute. Jag passade på att träna slalomingångar med Lin. Det börjar gå riktigt bra. Hedvig fick lite lydnadsträning bara för skojs skull. Det gick också väldigt bra. Duktiga hundar har jag! Sen satt jag på altanen ett tag och njöt av solen. Det var inte så många minuter men det var ändå en försmak av riktig vår. Hedvig och Lin tog sig en busstund i den blöta snön och Lovis låg på altanen och sov.
Klas och Johanna kom hem från stan. Johanna bytte om och åt lite och sen åkte hon till stan igen med en kompis. Hon kommer hem med sena bussen. Klas och jag lagade lax och vitlötsfrästa räkor med pressad potatis och sallad. Gott! Sen kollade jag på "Kalle och chokladfabriken" på tv. En konstig film men rätt häftig. Johnny Depp spelar huvudrollen och Tim Burton har regisserat. Klas sitter i soffan nu och sover till "Robinson" och jag ska gå ut på en kvällspink med vovvarna. Det är fortfarande plusgrader och snön försvinner sakta men säkert...:-))
Äntligen!
Inatt har all snö tinat bort och vi har nästan full sommar här i Åsmundgården! Imorse när jag kom ut på gården så var gräset grönt, fåglarna kvittrade och solen sken. Jag gick ner till sjön för att ta ett morrondopp, snön låg kvar ännu uppe på fjällen och det var fantastiskt vackert. Så här såg det ut:
Sen så tog jag en promenad upp i skogen med hundarna. Dom njöt av det gröna gräset och Lovis åt som vanligt en hel del gräs. Lin hade inte tid att stå still så hon kom inte med på bild...
Vi träffade på en kompis i skogen, en trevlig men lite taggig kille...
När vi kom hem plockade jag fram agilitybanan och tränade en stund. Det var jättekul!
Visst är det härligt! Man kan ju inte tro att det bara är den 1:a april idag, eller hur?
Och jag drömmer vidare... April, april!
Sen så tog jag en promenad upp i skogen med hundarna. Dom njöt av det gröna gräset och Lovis åt som vanligt en hel del gräs. Lin hade inte tid att stå still så hon kom inte med på bild...
Vi träffade på en kompis i skogen, en trevlig men lite taggig kille...
När vi kom hem plockade jag fram agilitybanan och tränade en stund. Det var jättekul!
Visst är det härligt! Man kan ju inte tro att det bara är den 1:a april idag, eller hur?
Och jag drömmer vidare... April, april!
