En tisdag i Södermanland
Så här kan det se ut när vädret är på sin bästa sida...
Besökte min tisdagsdate Rolex igår. Han och jag tog vår första tur på tu man hand i skogarna runt Tolfta Gård. Än så länge har han bara visat goda sidor när vi varit ute. Han verkar helt enkelt vara en vänlig liten häst. Hoppas det håller i sig.
Som ni ser så var vädret alldeles underbart, solen sken och temperaturen var ca 13 varmgrader. Helt ok! Vi får väl se hur länge det håller i sej. Inatt kom det ett attack-åskväder, en blixt, ett jättedunder och en hagelskur som hette duga! Sen drog det bort, månen kom fram på nytt och idag är det lika fint som igår.
Resten av dagen gick åt till jobb vid datorn, att bära in den nyinköpta veden till veboa och till att rasta hundarna. En tur in till banken i stan hann vi också med.
Lite höstbilder från vägen in mot stan:
Funderade på hur fort det går att bo in sej på ett nytt ställe. Man kan ju tro att man efter att ha bott 23 år på ett och samma ställe skulle ha vissa svårigheter att slå sej ner nån annanstans. Men det är inte så svårt. Det känns som hemma på riktigt här nu och jag vill inte flytta på mej. Och tur är väl det! Och tur att Klas känner likadant! Bitarna faller på plats i takt med att dagarna går och flyttkartongerna minskar i antal.
I dagarna tänker jag på mina små kompisar som ska flytta till sina nya hem snart. Jag menar alltså Lenas valpkull som jag fått nöjet att umgås en hel del med. Jag kommer att sakna dom alla, men en av dom mest...
Lilla sötaste blåögat! <3
Och det är inte bara jag som kommer att sakna dom...
Små monster...
En stilstudie i valp-fort-spring...
Och till sist en liten hint om utbrytarmentaliteten hos dessa små...
- Ganska hårt men.... - Va glor du på? - Kanske så här...
- Snart så... !
Återkommer vilken dag som helst! :-)
Besökte min tisdagsdate Rolex igår. Han och jag tog vår första tur på tu man hand i skogarna runt Tolfta Gård. Än så länge har han bara visat goda sidor när vi varit ute. Han verkar helt enkelt vara en vänlig liten häst. Hoppas det håller i sig.
Som ni ser så var vädret alldeles underbart, solen sken och temperaturen var ca 13 varmgrader. Helt ok! Vi får väl se hur länge det håller i sej. Inatt kom det ett attack-åskväder, en blixt, ett jättedunder och en hagelskur som hette duga! Sen drog det bort, månen kom fram på nytt och idag är det lika fint som igår.
Resten av dagen gick åt till jobb vid datorn, att bära in den nyinköpta veden till veboa och till att rasta hundarna. En tur in till banken i stan hann vi också med.
Lite höstbilder från vägen in mot stan:
Funderade på hur fort det går att bo in sej på ett nytt ställe. Man kan ju tro att man efter att ha bott 23 år på ett och samma ställe skulle ha vissa svårigheter att slå sej ner nån annanstans. Men det är inte så svårt. Det känns som hemma på riktigt här nu och jag vill inte flytta på mej. Och tur är väl det! Och tur att Klas känner likadant! Bitarna faller på plats i takt med att dagarna går och flyttkartongerna minskar i antal.
I dagarna tänker jag på mina små kompisar som ska flytta till sina nya hem snart. Jag menar alltså Lenas valpkull som jag fått nöjet att umgås en hel del med. Jag kommer att sakna dom alla, men en av dom mest...
Lilla sötaste blåögat! <3
Och det är inte bara jag som kommer att sakna dom...
Små monster...
En stilstudie i valp-fort-spring...
Och till sist en liten hint om utbrytarmentaliteten hos dessa små...
- Ganska hårt men.... - Va glor du på? - Kanske så här...
- Snart så... !
Återkommer vilken dag som helst! :-)
Kommentarer
Postat av: Elin
härligt att ni trivs! <3
Postat av: Nina
Är glad att ni trivs, och att kartonger och annat flyttgrejs kommer undan, det är lättare att må bra då!
Jo, det ska erkännas att nog kommer det att saknas lite valpgos, men Xanté går inte av för hackor, han får stå ut med att fylla på goskontot när de andra syskonen är i sina respektive hem.
Trackback
